Annons
X
Annons
X

Kan bankerna gå omkull?

Frågetecknen hopas. SvD Näringslivs Nils-Olof Ollevik svarar på läsarnas frågor om den svenska bankkrisen.

• Det skrivs mycket om problem för svenska banker nu. Finns det risk för att de går omkull?

Nej, knappast. Dels finns det erfarenheter och en beredskap av att hantera banker i kris, dels är de svenska bankerna väl konsoliderade och stryktåliga. Men det viktigaste skälet till att någon av de stora bankerna inte kommer att gå omkull är att de inte kommer att tillåtas gå omkull. Den svenska staten räddade bankväsendet under bankkrisen i början av 1990-talet, inte främst genom att gå in med subsidier och kreditövertaganden, vilket den också gjorde, utan framför allt genom att ställa sig bakom bankerna och garantera deras fortlevnad.

• Bör jag ta ut mina sparpengar från svenska banker?

Annons
X

Småsparare med vanliga sparkonton, som är nervösa och har svårt att sova om natten ska se till att inte ha mer än 250 000 kronor på sitt bankkonto. Den summan garanteras av den så kallade insättningsgarantin. Den gäller en person och en bank. Den som har mer på sitt konto öppnar ett nytt konto i en annan bank och fyller på det till maximalt 250 000 kronor. Då det gäller så kallade garantikonton med lång bindningstid och garanterad ränta är det idag osäkert om de också skyddas av insättningsgarantin. I slutänden är det Riksgälden som avgör vilka konton som omfattas av garantin.

• Baltikum, där SEB och Swedbank lånat ut mycket pengar, bromsar in. Hotas bankernas hela verksamhet av det?

Inte av en lågkonjunktur i Baltikum. Inte ens om krediterna till stor del visar sig vara inkuranta och bankerna därmed skulle tvingas ta stora kreditförluster i de baltiska länderna hotas bankernas existens. Däremot kan en fördjupad lågkonjunktur och en ökad misstro mot bankerna skada aktiekurserna mer än hittills.

• Är det rent av köpläge för bankaktier nu?

Det är en fråga som vi av princip inte besvarar i Näringsliv.

• Hur tjänar man pengar på blankning?

Blankning är en spekulation i börs- eller kursnedgång och innebär att man säljer aktier som man inte äger. I princip går det till så att man lånar aktier av till exempel en förvaltare, som en fond eller liknande. Sedan säljer man aktierna vidare på marknaden till dagens kurs. Senare köper man tillbaka samma mängd aktier till ett förhoppningsvis lägre pris än det man sålde dem för och lämnar tillbaka dem till förvaltaren tillsammans med en premie. Prisskillnaden mellan sälj- och köpkurs blir blankarens vinst.

• Förbud mot så kallad blankning i bank- och finansaktier har införts i bland annat USA och Storbritannien, eftersom den påstås pressa ned aktiekurserna. Hur hänger det ihop?

Blankning, som i det andra steget ju innebär att man säljer sina lånade aktier, skapar ett överskott av aktier på marknaden och därmed sjunker priset på aktien. Det skapas ett så kallat säljtryck. En sjunkande kurs tillsammans med en blankningsvåg ger ytterligare skjuts nedåt på kursen.

I många länder, till exempel USA, Storbritannien, Tyskland och Italien har det införts temporära förbud mot blankning i vissa finansföretag, banker och försäkringsbolag.

• Vilka är det som blankar?

Tidigare var det framför allt hedgefonder (hedging= skydd, gardering) som använde sig av blankning för att gardera sig mot sjunkande aktiekurser. I dag används blankning av även andra förvaltare för att minska förlusterna under börsfall. Man ska komma ihåg att blankning är förenat med mycket stora risker och förlusterna kan bli kännbara. Därför bör inte privatinvesterare ägna sig åt blankning, såvida man inte har stora resurser och är beredd att ta en totalförlust i affären.

• Betalar blankare skatt på reavinster som vid en vanlig aktieförsäljning?

Javisst, vinsten beskattas som kapitalvinst efter samma principer som vinstbeskattning av terminsaffärer, minus kostnaden för lånet (premien). Premien ska däremot långivaren betala efter samma principer som vore det en ränteintäkt.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X