Kampen mot neurosedyn fortsätter i tredje världen

I veckan blev det klart. Landets 102 neurosedynskadade får en halv miljon var som en försoningsgest från staten. När katastrofen rullades upp för 43 år sedan avfärdades larmen först som tillfälligheter, sedan tystades de ner för att inte oroa. SvD har nystat upp neurosedynets historia och talat med några av nyckelpersonerna.

Under strecket
Publicerad
Björn Håkansson bor i Förslöv i Skåne med sin familj. Hans mamma använde en ”ofarlig” tablett under graviditeten, för att kunna sova bättre. I dag är Björn pappa till Hannah och ordförande i Föreningen för de neurosedynskadade.

Björn Håkansson bor i Förslöv i Skåne med sin familj. Hans mamma använde en ”ofarlig” tablett under graviditeten, för att kunna sova bättre. I dag är Björn pappa till Hannah och ordförande i Föreningen för de neurosedynskadade.

Annons

När han såg de första skadade svenska barnen trodde han det var en tillfällighet. Två barn med så extremt ovanliga skador födda med bara ett par månaders mellanrum var oroande men kunde förklaras av slumpen.
Först när han kom till barnsjukhuset i Bonn och såg andra barn med samma typ av sälliknande skador och felvinklade armar och ben förstod han. Det han sett var början på en av vår tids största läkemedelskatastrofer.

Professor Rolf Zetterström, 84, minns fortfarande mycket väl den där höstdagen för 43 år sedan då han och kollegan Jan Winberg från barnsjukhuset i Göteborg tillsammans med en grupp svenska medicinstuderande guidades runt på barnsjukhuset av de tyska kollegerna.
Insikten om katastrofen slog dem när de såg att även tyska barn var drabbade. Inte bara enstaka barn som i Göteborg utan flera. Barnläkarkollegan Widikund Lenz från Münster hade själv två bekanta som fött neurosedynskadade barn. Nu blev Lenz den första tyska läkaren som slog larm om vad som höll på att hända.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons