X
Annons
X

Ulf von Euler: Kampen mot hjärt- och kärlsjukdomar

Situationen i fråga om hjärt-kärlsjukdomar i vårt land är nu sådan, att krafttag snart bör tagas för att skapa bättre möjligheter för de 10 000-tals hjärt- och kärlsjuka genom forskning och informationsverksamhet. Så länge 25 000 patienter årligen dö i dessa sjukdomar – fler än i någon annan grupp –, har man icke rätt att slå sig till ro med motiveringen att de erhålla den bästa vård, som står till buds för närvarande, skriver professor Ulf von Euler i dagens artikel under strecket, där han bland annat redogör för den slagkraftiga organisationen i kampen mot hjärt- och kärlsjukdomarna som kommit till stånd i USA.

Artikelförfattaren Ulf von Euler, som 1970 skulle komma att erhålla Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Artikelförfattaren Ulf von Euler, som 1970 skulle komma att erhålla Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Kampanjer mot bestämda sjukdomsgrupper kunna ofta glädja sig åt en livlig resonans när väl intresset är väckt. Man har på sistone sett ett sådant allmänt intresse och stark offervilja i alla folkgrupper när det gällt kräfta och poliomyelit. Riksföreningar ha bildats och enkronasinsamlingar ha gett ekonomiskt sett goda resultat.

Man kan då fråga sig vad som gjort att dessa båda sjukdomar kunnat väcka så stort intresse, medan t.ex. de betydligt mera förhärjande hjärt- och kärlsjukdomarna, som kräva fler dödsoffer, särskilt i de livskraftigaste åldrarna, och måhända erbjuda större möjligheter till effektivt bekämpande, icke kunna sägas ha framkallat liknande intresse. Fenomenet är kanske närmast av psykologisk art. Båda de förut nämnda sjukdomarna äro mer dramatiska till sin karaktär, de åstadkomma ofta synliga skador och drabba på ett mer slående sätt. Det är ganska naturligt att de skola sätta emotionerna mer i rörelse än de ofta långsamt och gradvis inträdande förändringarna vid hjärt- och kärlsjukdomar. Så mycket viktigare är det att framhålla att just de sistnämnda angripa en mycket större del av befolkningen och spela en långt större roll socialmedicinskt och ekonomiskt.

"The number one killer" är den lika drastiska som informativa karakteristiken av hjärt- och kärlsjukdomarna i USA, där betydelsen av dessa sjukdomsgrupper till följd av en intensiv propaganda numera blivit klar för både allmänhet, medicinska organisationer och forskningens målsmän. Kampen har förts med stor intensitet och målmedvetenhet och har icke varit helt lätt. Anledningen till det i början tröga intresset för dessa stora sjukdomsgrupper har bl.a. angivits vara den, att man ansett det vara nästan legitimt med en "medicinsk" död i hjärt- och kärlsjukdomar, en omständighet som visserligen var olycklig men som man helt enkelt fick acceptera. Situationen påminner något om den som rådde för endast något hundratal är sedan då död i barnsäng var något man fick räkna med som "normalt" i viss utsträckning, liksom syfilis ansågs vara en nära nog oundviklig sjukdom. Samma förhållande kan i dag sägas råda i fråga om tandröta, vilket tillstånd knappast någon nu är böjd att betrakta som generande, även om man kan vara övertygad om att så blir fallet i framtiden.

Annons
X

Man kan närmast anse det som förvånande att så få röster höjts för en intensifierad kamp mot hjärt- och kärlsjukdomarna i betraktande av att de kräva fler dödsoffer än någon annan sjukdomsgrupp i vårt land.

Vad har gjorts och vad kan göras för att få till stånd en framgångsrik kamp mot dödsorsaken nummer ett? Vid vår största- medicinska högskola, Karolinska institutet, väcktes år 1949 förslag om inrättande av en professur i ämnet, vilket föreföll så mycket mer befogat som genom en enskild forskares energiska insatser redan en specialklinik skapats på Södersjukhuset för dessa sjukdomar. Idén ledde icke till något resultat från de beslutande myndigheterna, men genom ett initiativ, där riksdagsman Adolv Olsson varit den ledande, väcktes föregående år motioner i båda kamrarna om en forskningsprofessur i ämnet, varigenom en stabilare administrativ grund för vidare utveckling av forskningen kunde tillskapas.

En forskningsprofessur är emellertid endast en, ehuru en viktig, del av den organisation som måste byggas upp om kampen mot hjärt- och kärlsjukdomarna skall bli effektiv. Lika viktigt är uppbyggandet av ett levande intresse också från läkarnas och allmänhetens sida. Den grundläggande uppfattningen måste bli att det icke är oundvikligt att dö i hjärt- och kärlsjukdomar i den utsträckning som nu är fallet. En stor uppgift vilar här på pressen, som har de största möjligheterna att under en längre tid bygga upp en sådan inställning. Här skall också noteras den serie artiklar som publicerats i denna tidning på initiativ av dess redaktör för medicinska frågor och som säkerligen haft en gynnsam effekt. Ett energiskt och målmedvetet informationsarbete på detta fält har vidare utförts av doc. G. Biörck i Malmö, som också lyckats få en ny hjärtavdelning byggd vid Malmö Allmänna sjukhus. Den "post-graduate" kurs i hjärt- och kärlsjukdomar som föregående år gavs vid Karolinska institutet väckte också livligt intresse.

För att en effektiv forskning skall kunna bedrivas erfordras emellertid betydande anslag framför allt för apparatur, assistens, studieresor m.m. De medel som f.n. stå till förfogande för forskning på hjärt- och kärlsjukdomarnas område äro icke tillräckliga för att bygga upp en fast organisation, som kan knyta ett tillräckligt antal goda forskare till ämnet. Genom tillfälliga anslag från fonder och stiftelser samt genom Livförsäkringsbolagens forskningsnämnd har dock en viss grundforskning kunnat hållas i gång.

Betraktar man läget på detta område i Sverige i dag, finner man att forskningsarbetet fortgår och att det under de sistförflutna 10 åren kunnat inregistreras ett antal framgångar som väckt internationellt intresse. Det måste också uppfattas som en honnör för svensk kärl- och hjärtforskning att den andra europeiska hjärtkongressen (som förefaller att få ett betydande utomeuropeiskt inslag) förlagts till Stockholm 1956.

Å andra sidan visa nyligen timade exempel att hjärt-kärlforskningen befinner sig i en organisatoriskt sett osäker position. Det är ingalunda säkert att hjärtkliniken vid Södersjukhuset efter den nuvarande föreståndarens avgång kommer att fortsätta sin specialiserade verksamhet; som riktigt påpekats av en av representanterna för invärtesmedicinen vid diskussionerna rörande specialitetens framtid vid Karolinska institutet är kliniken formellt en invärtesmedicinsk avdelning och kan följaktligen utan vidare återgå till denna status. Det innebär att den specialorganisation som där byggts upp under många år kan komma att brytas sönder på kort tid. Även på andra håll har det inträffat att genom chefsbyte ett intensivt forskningsarbete på hjärt- och kärlsjukdomarnas område plötsligt bringats att upphöra. Endast genom att skapa en permanent forskningsklinik, eller helst ett flertal sådana, erhålles en garanti för att forskningen kan planeras på längre sikt och dra till sig goda krafter.

Det är av intresse att ta del av de medel och metoder som kommit till användning framför allt i USA för att skapa en slagkraftig organisation i kampen mot hjärt- och kärlsjukdomarna och väcka allmänhetens och myndigheternas intresse för denna viktiga fråga. Den centrala organisationen i USA är American Heart Association och National Institute of Heart, vilka båda givetvis stöda forskning icke endast inom hjärt- utan även kärlsjukdomarnas område. De till American Heart Association anslutna Heart Societies insamlade under 1953 c:a 11 miljoner dollar eller över 55 miljoner kronor för sin verksamhet. Av dessa medel gå 75 proc. till forskning på kliniker och teoretiska institutioner och 25 proc. till centralorganisationen. National Advisory Heart Council anslår årligen c:a 10 miljoner dollar till forskning, fördelade av The Study Section System. Forskningsprogram från grupper eller enstaka forskare sändas in till Washington, granskas av The Study Section System som består av 15 medlemmar, bland vilka ingå en endokrinolog och en kemist, varefter rekommendationer gå till National Advisory Heart Council, bestående av 6 vetenskapsmän och 6 lekmän, vilka ånyo granska projekten. I vissa fall tillsättas speciella rådgivare till kommittéerna. Utom denna organisation finnes livförsäkringsbolagens forskningsfond till vilken anslutit sig 144 livbolag och som under 1953 fördelat 800 000 dollar, huvudsakligen till cardiovaskulär forskning. Övriga privata fonder spela numera endast en liten roll.

För att nå dessa storartade resultat i fråga om insamlade medel är det givet att ett stort arbete måste läggas ned på att stimulera allmänhetens intresse. Man har härvid funnit att offentliga föreläsningar, givna för allmänheten av kända läkare och forskare på området, haft en utmärkt verkan. På en särskild dag – Heart Sunday – sätter man i gång en riksomfattande vädjan om bidrag, vilken icke förklingar ohörd. Lämplig populärvetenskaplig litteratur finnes till allmänhetens bruk, t.ex. "You and your Heart" utgiven i billighetsupplaga, samt "Hypertension", en rådgivare för patienter med högt blodtryck. I dessa böcker ges auktoritativa råd och anvisningar hur patienten bör sköta sig och vad han har att iaktta.

Bland de problem som erbjuda sig för forskningsangrepp, förutsatt att medel stå till förfogande, kan nämnas hjärtkärlsskleros (coronarskleros), dess uppkomst och behandling. Akut blodpropp i hjärtkärlen är här en fruktad komplikation. På sistone har man emellertid funnit att genom behandling med blodtrycksstegrande medel en del av dessa fall kunna överstå den kritiska perioden och tillfriskna. Denna många gånger livsräddande nya metod togs upp på ett mycket tidigt stadium här i landet, men arbetet fullföljdes icke av brist på tillräckligt effektiva organisationer.

Åderförkalkningens problem (arteriosklerosen) och det höga blodtrycket äro andra ofta livshotande och vanligen invalidiserande sjukdomar, vilka böra kunna göras till föremål för en betydligt intensivare forskning. Vissa former av högt blodtryck kunna redan nu sorteras ut och behandlas operativt med framgång på grundval av i Sverige utarbetade metoder. Flera andra problem vänta på sin lösning, och det råder ingen brist på forskningsuppslag, endast på hjälpkrafter och medel att hålla en långsiktig forskning i gång.

Situationen i fråga om hjärt-kärlsjukdomar i vårt land är nu sådan att krafttag snart böra tagas för att skapa bättre möjligheter för de 10 000-tals hjärt- och kärlsjuka genom forskning och informationsverksamhet. Så länge 25 000 patienter årligen dö i dessa sjukdomar – fler än i någon annan grupp – har man icke rätt att slå sig till ro med motiveringen att de erhålla den bästa vård som står till buds för närvarande.

Annons
X
Annons
X

Artikelförfattaren Ulf von Euler, som 1970 skulle komma att erhålla Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X