Annons
X
Annons
X

Källskyddet måste garanteras

HATET PÅ NÄTET. Debatten om anonymitet på internet är på väg åt helt fel håll, menar Sofia Mirjamsdotter. Anonymiteten har en viktig funktion, inte minst i diktaturer, men också för att möjliggöra granskning av demokratier.

(uppdaterad)

Ett betydligt större problem än anonymitet på internet är svårigheten att garantera människor just anonymitet, och källskydd.

I USA sitter Bradley Manning inlåst sedan i maj 2010, misstänkt för att ha lämnat uppgifter till Wikileaks, den organisation som spelar i elitserien i källskydd. I ljuset av detta är debatten om anonymitet och artikelkommentarer som seglat upp i svenska medier efter Anders Behring Breiviks terrordåd i Norge närmast löjeväckande.

Det förvånar mig att när Jens Stoltenberg talar om mer öppenhet och mer demokrati, så går svenska journalister – senast Norrans chefredaktör Anette Novak (SvD 9/8) – ut och ifrågasätter rätten till anonymitet på internet.

Annons
X

Det är inte bara i Sverige debatten förs. I Tyskland har självaste inrikesministern Hans-Peter Friedrich föreslagit att ingen längre ska få blogga anonymt. Som om det vore de anonyma trollen på nätet som är orsaken till Breiviks dåd. Hat föder hat, och hat föder våld. Men sanningen är inte så enkel. Hatet försvinner inte för att vi lägger locket på, och det är precis det vi gör om vi förbjuder anonyma röster att uttrycka sig, vare sig de bär på hat eller nyhetstips.

I stället för att fastna i debatten om några anonyma troll som kommenterar på svenska nyhetssajter borde svenska journalister på allvar diskutera och försöka lösa problemet med att garantera människor anonymitet och källskydd. Hoten mot yttrandefriheten, offentlighetsprincipen och källskyddet är betydligt allvarligare än dessa så kallade troll, som en nyhetssajt dessutom enkelt kan välja att inte publicera. Det är inte censur, det är redaktörskap.

Svenska medier ligger långt efter när det gäller att tekniskt möjliggöra för uppgiftslämnare som använder nätet, så att de kan vara trygga och garanteras källskydd. Sveriges Radio har tagit initiativet till Radioleaks, där de välkomnar anonyma tips och även jobbat på säkerheten och skyddet för uppgiftslämnaren. Sveriges Radio är i det här fallet ett lysande undantag.

Det är sådant svenska journalister och chefredaktörer bör engagera sig i och lägga energi på.

I stora delar av världen är just anonymiteten på internet ett viktigt verktyg i strävan efter demokrati. För många människor som lever under förtryck i diktaturer, är möjligheten att posta anonyma inlägg och berätta för omvärlden vad som pågår revolutionerande. De är inte längre instängda.

Det är en möjlighet som trots allt innebär risker, eftersom ingen någonsin varit helt anonym på nätet. All internettrafik kan läsas av utomstående, ingen är helt omöjlig att spåra. Ingen är anonym. Internet har aldrig erbjudit garanterad anonymitet. De som använder sig av anonymitetstjänster och proxyservrar kommer dessutom att fortsätta göra det, och ligga i framkant tekniskt, även om anonymitet per se skulle förbjudas.

Att utifrån problemen med anstormningar av troll på svenska nyhetssajter, styra debatten mot prat om förbud, i strid med egna grundläggande principer om yttrandefrihet och källskydd tyder inte på något annat än panik, bekvämlighet och ett mycket snävt perspektiv.

Ännu bättre vore det om sajterna också tog sina läsare och deras kommentarer på allvar, i stället för att polemisera och tala om ”vi och dom”. Medierna måste bli bättre på att lyssna, bemöta och ta vara på läsarnas engagemang.

För bästa sättet att bemöta anonyma elakheter på internet är inte att förbjuda.

Svaret är mer öppenhet. Mer demokrati.

Sofia Mirjamsdotter

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X