Annons
X
Annons
X

Kallentoft äter och skriver sig hem

Gastroknarkare kallar Mons Kallentoft sig själv. Hösten 2011 var han en hårsmån från att äta och dricka ihjäl sig. I boken ”Food junkie” gör han upp med den mörka familjehistoria som han hittills hållit ifrån sig.

Av Spektra, TT

Vi träffas på förlaget där en redaktör passar på att tacka för senast. Kallentofts två nyaste böcker har just firats på restaurangen AG i Stockholm, på en köttklubb vid ett särskilt bord i köket, förklarar författaren.

– Det var riktigt hedonistiskt, en riktig backanal. Jag har givit ut två böcker på ett år, det har varit jäkligt intensivt för alla, så vi tyckte att vi skulle stänga av hjärnorna.

Vid sidan av sina väl säljande deckare har han under många år skrivit ”gastronomijournalistik” för tidningar som Gourmet, Veckans Affärer och Icon Magazine. För de kapitalstarka kännarna men allra mest sig själv har han rest till gastronomiska stjärnrestauranger världen över. Stora delar av sin deckarförmögenhet har han plöjt ner i en manisk jakt efter smaklökskickar i form av asiatiska hajfenssoppor, vit tryffel, exklusiva japanska köttsorter, champagne och viner.

Annons
X

Notorna, hans egna och sällskapets, har ibland varit stora som duktiga månadslöner samtidigt som berusningen övergått i en växande självdestruktivitet, i besinningslösa barrundor, eller i en helt orimlig ilska över för små vinkupor på Grand Hotel.

”Som värsta sortens narkoman som överger allt vad kärlek och ansvar heter för att ge mig ut och skaffa mig ännu en fix”, beskriver han sin fulaste spegelbild.

Kanske inträffade en vändning för lite mer ett år sedan? Novemberorgien på Operakällaren i Stockholm tillsammans med en vän gav hur som helst den planerade boken ett mörkare innehåll än det matreportage han först haft i tankarna. Natten med de många rätterna, vinerna, ostarna och spritdrinkarna slutade i episk bakfylla och akut blodförgiftning.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men i dödens närhet kom han också till ett slags insikt om att han måste tala med sin mamma om det han länge vetat men aldrig orkat ta upp. Om hur hon blev utsatt för sexuella övergrepp av sin styvfar under uppväxten, en historia som Mons Kallentoft ditintills aldrig kunnat konfrontera, aldrig vågat fråga henne om.

    – De erfarenheter som skildras är mina, de är min mammas och andras i min närhet, de är extrema på många sätt men inte så ovanliga som man tror. Det är något man absolut inte vill tala om eller se. Men om det är något som skiljer en författare från en underhållare är det att man, om man har en form för det, måste berätta.

    TT Spektra: Du känner ett ansvar?

    – Det är väl ett kontrakt mellan bokstäverna och konsten, annars får man fan ägna sig åt något annat. Gud det är stora ord, men så var det nog. Jag kan inte vika, jag måste skriva mig igenom det här och skriva min mamma fri från skammen. Det är inte hon som ska känna den, det är min styvmorfar.

    Mons Kallentoft gör krogen till sitt tempel. Å ena sidan skildrar han lyckan, hur tiden upphävs tillsammans med frun och barnen på en gourmetrestaurang i Japan, å andra sidan hur en 30-årig jakt efter nya kickar nära nog tog hans liv. Bokens paradox är just kopplingen mellan det som han fortfarande ser som sina bästa och mest magiska ögonblick, mellan det ljusa restaurangrummet och det allra vidrigaste mörka, moderns tonårsrum.

    Svårsmält eller ett obegripligt samband? För egen del ser han både ätandet och resandet som ett sökande efter sanning.

    – Är det en flykt? Både och. Men för min fru och mig har det också varit en rörelse till något, till en insikt eller till ett förlikande. ”Okej, så var det, så här blev det. De här människorna blev vi och det är okej.”

    – Och som jag försöker skildra i det sista kapitlet från Tokyo, ingen blir någonsin hel men ingen är heller helt trasig. Det går att andas ut och det går att leva. Det går att känna sig fri på något sätt.

    Genom berättelsen kan minnet återfödas, inte till innehållet men till sin betydelse, resonerar Mons Kallentoft.

    TT Spektra: Vad hoppas du uppnå för din mamma med den här boken?

    – Ingen av de flickor och pojkar som varit med om något sådant här ska skämmas. För det finns så mycket skam, och det tycker jag är helt åt helvete. Det är de skamlösa som ska skämmas.

    Stockholm TT Spektra

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X