Annons
X
Annons
X

Brittiska parlamentet röstade ja till nyval

Efter en livlig debatt gick underhuset Theresa May till mötes och beslutade att britterna går till valurnorna den 8 juni.

Premiärministern och hennes konservativa Tory har nu goda chanser att stärka sin makt.

Av SvD
Storbritannien efter brexit
Storbritanniens premiärminister Theresa May i brittiska parlamentet.
Storbritanniens premiärminister Theresa May i brittiska parlamentet. Foto: PA/TT

Två tredjedelars majoritet behövdes i underhuset för att Theresa May skulle få sitt nyval till parlamentet, som hon i går överraskande meddelade att hon ville ha. Som väntat fick hon ett överväldigande stöd – 522 röster för och 13 mot ett nyval.

– Jag har fattat det här beslutet för att jag genuint tror att det är i nationens intresse, säger Theresa May i en intervju med BBC Radio 4, där hon motiverade det med att hon behöver stärka sin position i EU-förhandlingarna.

Flera opinionsundersökningar pekar på ett starkt övertag för Mays konservativa Tory. Bedömare pratar om en jordskredsseger på närmare 400 av parlamentets 650 stolar.

Annons
X

– Den konservativa kampanjen kommer att fokusera på att de har en stark ledare och att de levererat brexit, säger Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge.

Samtidigt är det största oppositionspartiet Labour splittrat, både i synen på utträdet och på ledaren Jeremy Corbyn. Och EU-kritiska Ukips enda parlamentsledamot har nyligen blivit politisk vilde.

Liberaldemokraterna vädrar däremot morgonluft, men börjar från en svag position med bara nio parlamentsledamöter.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Liberaldemokraterna kommer att försöka att få valet att handla om en ny folkomröstning om brexit. De kommer att vända sig mot dem på stanna-sidan som känner sig bortglömda av regeringen, säger Barnard.

    Norr om den skotska gränsen kavlar man också upp ärmarna, där Skotska nationalistpartiet (SNP), med ledaren Nicola Sturgeon, ser den skotska självständigheten som valets huvudfråga.

    – Hon måste vara försiktig när hon pratar om brexit, för en stark gren av hennes väljare är EU-kritiska. Det blir en svår väg, så hon får koncentrera sig på frågan som förenar partiets väljare, vilket är självständighet för Skottland, säger Barnard.

    Läget ser alltså krattat ut för May, som sagt att hon inte kommer att ställa upp i några tv-debatter fram till valet.

    – May är inte en spontan kommunikatör, och generellt så behöver inte den som leder i opinionen en debatt, säger Matt Cole, professor vid University of Birmingham.

    Men trots försprånget ser han osäkerhetsfaktorer: opinionsundersökningar kan visa fel. En annan faktor är de osäkra väljarströmmarna till och från de mindre partierna. Liberaldemokraterna kanske lyckas stjäla röster från Tory.

    May har lovat att köra alla större brexitbeslut genom parlamentet, vilket blir smidigare med den stabila majoritet hon väntas vinna. Men hittills har inte underhuset hindrat några av hennes brexitrelaterade förslag, så frågan är om valet får någon reell betydelse. Matt Cole är skeptisk.

    – Jag är inte övertygad om att förhandlingarna avgörs av någons mandat, utan snarare av den demografiska och ekonomiska verkligheten. Till syvende av sist kan det handla mer om Mays om inrikeskontroll än hennes europeiska inflytande.

    Annons

    Storbritanniens premiärminister Theresa May i brittiska parlamentet.

    Foto: PA/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X