Annons

Juntaledare blir av med amnesti

Senaten i Argentinas parlament följde underhusets beslut i förra veckan och avskaffade i går de två amnestilagar som skyddat juntamilitärer från att åtalas för övergrepp mot vänsteranhängare under ”det smutsiga kriget” 1976-1983.

Under strecket
Publicerad

Under nye presidenten Nestor Kirchner är Argentina i full färd med att göra upp med sitt förflutna. Argentinska medier spekulerar i stundande rättsprocesser om människorov, mord och tortyr om även Högsta domstolen undanröjer amnestilagarna, som drevs fram under presidenten Raúl Alfonsín 1986 och 1987. Enligt spanska El Pais handlar det om mer än 1 100 brottsmål som kan återupptas. Människorättsgrupper uppskattar att 15 000-30 000 människor dödades eller ”försvann” under juntans tid vid makten. Många av offren släpptes från helikoptrar och flygplan över öppet hav.

Förra månaden utfärdade en argentinsk domare en arresteringsorder på 46 personer som spanske undersökningsdomaren Baltasar Garzón vill ställa inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna. Garzón fick tidigare i sommar förre marinofficeren Ricardo Cavallo, som greps i Mexico år 2000, satt på ett plan till Spanien. Han tros vara den förste - bortsett från FN:s krigsförbrytartribunaler - som utlämnas för att ställas inför rätta för brott mot mänskligheten som inte begåtts i det landet. - Att de upphäver lagarna som hindrar åtal innebär inte slutet på straffrihet, kommenterade Carlos Slepoy underhusets beslut i förra veckan. Slepoy, som företräder flera offer för juntan, sade att om inte den spanska regeringen begär de hittills 40 gripna juntamedlemmarna utlämnade före den 5 september skulle de åter släppas på fri fot. Människorättsorganisationer har drivit på hårt för att avskaffa amnestilagarna, och demonstranter jublade utanför parlamentet i går när beslutet blev känt. Men ingen vet riktigt vad Kirchners nya rättvisa för med sig, eller vilka som i slutändan ställs till svars. - Det är väldigt mycket spekulationer om vad som kommer att hända, säger Caroline Fleetwood, kansliråd vid UD:s Amerikaenhet. Och även om Sverige inte längre kan begära ”dödsängeln” Alfredo Astíz utlämnad så ”är vi oerhört intresserade av att få finna sanningen”, säger hon. Astíz misstänks ha mördat svensk-argentinskan Dagmar Hagelin. I fjol avslogs en svensk ansökan om att få Astíz utlämnad, och nu är brottet presikriberat.

Annons
Annons
Annons