Juncker pressad lösa krisen

nationalism hotar unionen Den politiska krisen i EU riskerar att sprida sig till det ekonomiska samarbetet. Inre marknaden kan hotas av ny protektionism. Till och med eurons framtid ifrågasätts. EU-toppmötet nästa vecka ska försöka lugna företagen och de finansiella marknaderna. Men ett regeringsskifte efter höstens tyska val skulle kunna innebära en vitamininjektion för den europeiska ekonomin. Läget i EU i dag, efter Frankrikes och Nederländernas nej till fördraget, påminner oroväckande mycket om läget på försommaren 1992, när Danmark i en folkomröstning sagt nej till Maastrichtfördraget. Även då uppstod en politisk kris som sammanföll med en lågkonjunktur.

Under strecket
Publicerad
Annons

Den politiska krisen smittade av sig på ekonomin. Den ekonomiska tillväxten kröp ner mot noll, investeringarna minskade och arbetslösheten steg. Framtidstron hos de europeiska hushållen sjönk. Valutaspekulanterna på finansmarknaden vädrade spänningar inom växelkurssamarbetet ERM (Exchange Rate Mechanism), föregångaren till EMU. Ett drygt år senare, den 1 augusti 1993, tvingades finansministrarna och centralbankscheferna att i praktiken upplösa ERM och övergå till flytande växelkurser.

En andra folkomröstning i Danmark räddade visserligen Maastrichtfördraget, men det tog nästan tio år innan EMU kunde startas och valutan euro introduceras.
EU:s nuvarande ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, var som finansminister med redan då. Han påminner sig nog händelserna 1992-93, när han nästa vecka samlar EU:s stats- och regeringschefer till krismöte i Bryssel.
Likheterna mellan då och nu är flera. Också nu är tillväxten envist låg. Investeringarna söker sig till billigare länder.
Globaliseringen flyttar bort jobben och arbetslösheten är hög. Hushållen håller oroligt tillbaka sin konsumtion.
Sammanhållningen i EU har försämrats och regeringarna är upptagna med sina interna ekonomiska och politiska problem. I flera länder finns tendenser till mer nationalism i den ekonomiska politiken. Man anar en protektionistisk stämning. Så var det också då, i början av 1990-talet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons