Annons

Julen passar inte i den svenska modellen

Kolumn | Ensamhet

Publicerad

Finns det några snälla barn här, frågar snart tomten hoppfullt. Han vet att det i juletider är viktigt att vara snäll, mycket viktigare än att följa megatrenderna. Individualism och globalisering står sig slätt inför julens viktigaste fråga. Mina coola barn kommer snällt hem från New York och London till jul.

Den välkända tomtefrågan har hög töntfaktor. Ändå berör den oss alla, inte bara barnen. I julsnällheten ryms inte bara en önskan att vara god och givmild utan också en önskan att höra till, att vara behövd. Julsnällheten är julens egen metafor för människans överlevnadsvillkor. Den som inte är snäll och bara tänker på sig själv får inga julklappar av sina nära och kära; det vill säga den som inte visar sitt behov av att vara behövd, blir utstött ur gemenskapen. Denna snällmänsklighet kan hålla den fruktade ensamheten borta; den ensamhet som betydde undergång i vår evolutionshistoria.

Annons
Annons
Annons