Annons
X
Annons
X
Ledare
Krönika

Thomas Gür: Julen är en kristen högtid

Ledare kolumnister
[object Object]
Adventsstjärna från IKEA. Advent är en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna, den stjärna som visade vägen för de österländska stjärntydarna (de tre vise männen) till det nyfödda barnet Jesus, i ett stalls krubba. Foto: Grøtt, Vegard Wivestad / TT NYHETSBYRÅN

Julen är en kristen högtid. Den som uttalar detta påstående får nästan alltid finna sig i att bli motsagd. Då heter det att man i Sverige och i Norden firat jul långt innan kristendomens inträde. (Samtidigt som man också får höra att det inte finns ”en inhemsk svensk kultur”.)

Eller så får man höra att julen är en blandning av traditioner, att Jesus, i den mån han ens existerat, inte föddes i december, att de första kristna inte firade födelsedagar. Att den svenska julen är en salig kombination av amerikansk tecknad film, matfrosseri, familjesamkväm och julklappshysteri. Och att kyrkan i Sverige ”egentligen bara” tagit över det urgamla julfirandet och gjort det till sitt – approprierat det, med ett politiskt modeord.

Allt det ovanstående är i viss mån sant. Men det är sekundärt.

Annons
X

Det som är avgörande är att julen, sedan Olof Skötkonungs dop, förmodligen år 1008, ingår i en serie av religiösa, kristna, högtider. Dessa markerar ett kalenderårs förlopp och ger den dagliga tillvaron andliga, kulturella och sociala ramar.

Det står avsiktligen andliga, eftersom det i julfirandet, också när det kanske tömts på sitt religiöst dogmatiska innehåll - Herrens ängel, den helige ande, Betlehems stjärna, jungfrufödsel, Guds son – för de flesta julfirare, kvarstår likväl en dimension av transcendens, en upplevelse bortom sinne- världen. Denna upplevelse, som är allmänmänsklig och kulturellt universell (även om alla individer inte upplever den), har i vårt land kristna förtecken.

Även den kulturella och sociala aspekten av julen präglas av kristendomen. Vi firar jul just de datum som i det svenska kyrkoåret fastställts som Den heliga natten (Julafton) och Jesu födelse (Juldagen).

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kristendomen i seder och bruk utgör en väsentlig del av vårt samhälle. Förståelsen av detta tillhandahåller en av de viktigaste nycklarna till Sverige – det är hart när omöjligt att ta till sig svensk litteratur, konst och musik, svenska visor och dikter, svensk kultur överlag, eller mycket av svensk samhällsdebatt (flyktinghjälp, bistånd, barnmorskor och aborter), utan att förstå kristendomens funktion som ett sammanbindande socialt och kulturellt kitt.

    Sverige beskrivs som världens mest sekulariserade land. En stor del av befolkningen, kanske en majoritet, är ateister. Men de är i så fall till huvuddelen kristna ateister. De bygger inte sin ateism på exempelvis en förnekelse av tawhid (Guds odelbara enhet enligt islam), utan på till exempel en förnekelse av treenigheten. (Notera att jag inte behöver förklara det begreppet.)

    I Sverige utgår till och med ateisters gudlöshet från den kristendom som präglar landets historia och kultur. Det är därför julen är en kristen högtid.

    Annons
    Annons
    X

    Adventsstjärna från IKEA. Advent är en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna, den stjärna som visade vägen för de österländska stjärntydarna (de tre vise männen) till det nyfödda barnet Jesus, i ett stalls krubba.

    Foto: Grøtt, Vegard Wivestad / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X