Annons
X
Annons
X

Julen 2020 odlas skinkan i fabrik

Julen 2020. Årets julskinka köper du dagsfärsk, framodlad hos din lokala bioreaktoranläggning. Skinkan har vuxit i en näringslösning och är mjäll och mör efter att ha motionerats med svaga elektriska stötar.

Skinkan är helt fri från antibiotikarester och insprutat vatten. Fettet som marmorerar den är av nyttig omega-3 typ. Och det bästa – ingen gris har fått sätta livet till.

Ja, det är science fiction, men kanske inte så länge till. Forskningen om att odla kött i bioreaktorer har kommit så långt att den första tuggan är här inom två år.

– Rent biologiskt har vi löst flera svåra problem. De som är kvar kommer att vara lösta inom några få år. Det som sedan återstår är ingenjörskonst. Det handlar om att skala upp produktionen, få ner kostnaden och göra det kommersiellt lönsamt, säger Stig Omholt, professor i teoretisk biologi vid Universitet för miljö och biovetenskap i Oslo, Norges motsvarighet till Lantbruksuniversitetet.

Annons
X

Stig Omholt är ordförande i ett nystartat internationellt konsortium för forskning om odlat kött, eller ”meat in vitro” som det kallas. Han talar om en jättelik forskningssatsning som kräver stora investeringar för att lyckas.

Det handlar alltså om att producera kött utan att djur måste sätta livet till. Redan idag kan man odla kött av stamceller från möss. Inte så frestande att stoppa i mun. Men gris, tror forskarna, är inte alls så mycket svårare.

De möjliga fördelarna är kolossala. Världens köttproduktion är idag en av de största enskilda orsakerna till klimatpåverkan, större än alla transporter med bil, flyg och tåg. Idisslande kreatur släpper ut enorma mängder metangaser som påverkar atmosfären. Dessutom dränerar kreatur, grisar och höns u-länderna på färskvatten. Vår köttaptit hotar med andra ord att förgöra oss.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det odlade köttet kräver i princip inte att några djur slaktas – ­sedan de första cellinjerna tagits fram. Visserligen behövs idag små mängder blodfraktion för att göda cellerna, men det håller forskningen på att avlägsna sig från.

    Henk Haagsman är professor i‑veterinärmedicin vid universitetet i Utrecht, Nederländerna, och en av de ledande forskarna på området. Han har studerat vilken näring cellodlingen ska leva på.

    –Vi vill helst inte använda slakteriavfall. Av etiska skäl. Och vi märker att cellerna behöver allt mindre av sånt godis. Målet är att näringslösningen helt ska bestå av växtprodukter och jäst.

    Processen ska enligt Haagsman påminna om yogurtkultivering, som växer i‑det oändliga.

    –Vi vill ha så få cellinjer som möjligt, och att var och sedan producerar miljarder kilo kött, säger Henk Haagsman.

    Det man fått fram hittills är inte i närheten av de kvantiteterna. Mindre än ett milligram muskött är skörden. Det blir man inte mätt på.

    –Nej, men vi har definitivt bevisat att principen fungerar, säger Henk Haagsman.

    Henk Haagsman räknar med minst två år innan hans forskarlag nått så långt att han själv kan provsmaka för första gången.

    –Nasa har redan finansierat ett projekt där man skapade fisk­muskel­vävnad, som sedan åts upp av forskarna, säger Stig Omholt.

    Men det dröjer minst åtta år innan vi kan se odlat kött i butikerna. Till att börja med kommer det att handla om olika färsprodukter. För att kunna tillverka hela stekar och julskinkor måste man hitta bättre transportsystem för att få in näringsvätskan i cellerna. I‑kroppen är musklerna perforerade med blodkärl som transporterar näring till alla celler. När man lägger muskelstamcellerna i‑en näringslösning och de klumpar ihop sig, tränger inte näringsvätskan in.

    –Hela stekar ligger långt fram i tiden. Det blir andra generationens köttodling, säger Henk Haagsman.

    Han har inga förhoppningar om att helt slå ut den vanliga köttproduktionen. Istället kommer naturligt kött förmodligen vara något vi äter vid festligare tillfällen, medan vi äter odlat kött till vardags.

    Vore det inte enklare om vi alla blev vegetarianer?

    –Jo, men det kommer inte att ske, säger Stig Omholt. Det finns inga tecken på att köttproduktionen minskar i världen, tvärtom.

    Det fiffiga med det odlade köttet är att produktionen kan ske i‑stort sett utan belastning av jorden eller påverkan på klimatet. Bland annat går det att använda metangas som kolkälla för att skapa de aminosyror som krävs i näringsmediet. Hur mycket köttet kommer att kosta beror i huvud­sak på hur dyr eller billig näringsvätskan blir. Nu görs en ekonomisk analys av hur kommersiellt gångbart odlat kött kan bli. Den blir klar i april nästa år.

    –Om priset inte blir konkurrensmässigt lägger vi ner direkt. Då finns ingen anledning att fortsätta. Men det ser lovande ut.

    Hur blir smaken? Kommer julskinkan att smaka som vi är vana?

    –Smaken är det sista du ska bekymra dig om, säger Stig Omholt. Det som styr smaken mest är fett och att få in fett i muskelcellerna är inget problem, det är lättare än att odla köttprotein.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X