Annons

Per Wästberg:Judehatet drabbade familjen Dreyfus två gånger

Den oskyldige kaptenen Alfred Dreyfus angavs som spion åt tyskarna och dömdes i hemliga rättegångar. Författaren Émile Zola skrev om justitiemordet i sin berömda artikel ”J’accuse”. Resultatet blev att Dreyfus återupprättades och befordrades till överste.
Den oskyldige kaptenen Alfred Dreyfus angavs som spion åt tyskarna och dömdes i hemliga rättegångar. Författaren Émile Zola skrev om justitiemordet i sin berömda artikel ”J’accuse”. Resultatet blev att Dreyfus återupprättades och befordrades till överste. Foto: Interfoto/IBL

Den franske kaptenen Alfred Dreyfus dömdes på falska grunder som landsförrädare. Han blev ett offer för antisemitismen. Författaren Émile Zola skrev om rättsskandalen i sin världsberömda text ”J’accuse”.

Under strecket
Publicerad

Omkring 70 000 förvisade dog på Djävulsön utanför Franska Guyana.

Foto: William Stevens/IBLBild 1 av 1

I Paris för 120 år sedan, i januari 1898, tryckte Émile Zola i L’Aurore sitt berömda ”J’accuse” (Jag anklagar). Den judiska befolkningen hade fördubblats till 50 000, men var ändå under en procent av invånarna (i dag tio gånger fler). Den smälte in i städernas borgerlighet. Antisemitismen frodades främst på den fattiga landsbygden, där man aldrig sett en jude och därför gjorde honom till syndabock för allt elände.

I upptakten till Dreyfusprocessen hade tänkare och historiker publicerat rader av antisemitiska traktat. Filosofen Proudhon hade långt tidigare angett tonen: ”Judarna är mänsklighetens fiender, denna ras måste sändas tillbaka till Asien eller utplånas.” Den stora katolska tidningen La Libre Parole förde tillsammans med blomstrande antisemitiska tidskrifter ”ett heligt krig” mot judarna, år efter år. Två inflytelserika nationalistiska författare och politiker, Charles Maurras och Maurice Barrès, var starka antisemiter.

Annons
Annons
Annons