Annons

Erik Åsard:Journalistiken mer värd än pappret

Papperstidningens dagar sägs vara räknade. Men mer oroande inför framtiden är att de etablerade mediebolagen i allt mindre utsträckning väljer att satsa på den kostsamma undersökande journalistiken.

Uppdaterad
Publicerad

När jag besökte Madison i slutet av 1980-talet var tidningsståndet på University of Wisconsins vackra campusområde välfyllt med allehanda avisor. Men vid ett återbesök ett drygt årtionde senare letade jag förgäves efter ledande tidningar som New York Times, Washington Post och Wall Street Journal. Skälet till utmönstringen, förklarade en modfälld försäljare, var att knappast några kunder frågade efter dem längre. Lärarna prenumererade på sina tidningar eller fick dem gratis av arbetsgivaren som en tjänsteförmån. Studenterna valde, i den mån de intresserade sig för omvärlden, att följa nyhetsflödet via sina datorer eller olika gratistidningar.

Antalet dagstidningar i USA nådde sin höjdpunkt år 1910 (cirka 2 200 stycken), då de flesta större och medelstora städer hade två eller flera konkurrerande pressorgan. 2008 hade antalet minskat till lite drygt 1 400, och i dag har knappt några städer mer än en tidning. Den verkliga guldåldern var perioden fram till och med andra världskriget, då tidningarna var ohotade som seriösa informationsförmedlare trots konkurrensen från radion och bildbaserade tidskrifter som Life och Look. Därefter inleddes en gradvis tillbakagång för tidningsbranschen som vi ännu inte sett slutet på. Televisionens genombrott i slutet av 1940-talet, följt av kabeltevens dygnetruntnyheter 30 år senare, reducerade kraftigt antalet amerikanska dagstidningar. Internet och den djupa ekonomiska kris som utbröt 2008 har ytterligare förvärrat tidningarnas prekära läge.

Annons
Annons
Annons