Journalistiken får allt mindre betydelse

Nya tider Journalistikens tid som demokratins ­väktare är förbi. Internet och ett ökat medieutbud skapar fler aktiva och kritiskt granskande medborgare, hävdar medieanalytikern Olle Lidbom.

Under strecket
Publicerad

Bevakningen av Joseph Fritzl får kritik.

Foto: AP PHOTO/HELMUT FOHRINGER, POOL
Annons

USA:s tredje president Thomas Jefferson sa att han föredrog ett ”samhälle med dagstidningar som saknar regering framför ett utan dagstidningar men med regering”. Detta citat har sedan dess missbrukats i all journalistikutbildning och publicistisk debatt. Mediernas påstådda betydelse för demokratin får fortfarande stå helt oemotsagd. Även i Richard Swartz debattartikel om svenska dagstidningars bevakning av Fritzl-rättegången (24/3 2009) målas tidningarnas lättjefulla journalistik upp som en fara för demokratin. Bevakningen, som förvisso var gamaktigt slipprig, är i Swartz tolkning ännu ett tecken på demokratins snart förestående död.

Mycket talar dock för att journalistikens betydelse för demokratin har passerat zenit. Mängden informationskällor har exploderat: mediehusen skapar idag mångdubbelt mer innehåll (Bonnierägda TV4 driver idag fler tv-kanaler än ägaren ger ut dagstidningar), globaliseringen har skapat mer information med relevans för allt fler människor och bok-, skiv- och filmutgivningen briserar ständigt i nya rekord.

Annons
Annons
Annons