Annons
Krönika

Lisa Holm:Journalisten såg in i Obamas framtida hjärna

Under strecket
Publicerad

**Barack Obama **har hållit sitt sista tal om tillståndet i nationen, och detta diskuteras dagen därpå i svensk radio. ”Hur kommer han att minnas?” frågar journalisten en av dem som deltar i samtalet. Min omedelbara reaktion är att den frågan är underlig. Det är inte lätt att uttala sig om någon annans framtida minnesfunktioner. Men journalisten menar naturligtvis: Hur kommer eftervärlden att minnas Obama?

Varför uppfattar jag hennes fråga fel? Svaret är att verbet minnas är ett deponensverb, det vill säga ett verb som kan uppträda med –s utan att detta –s anger passiv betydelse, till exempel Jag minns min första skoldag. Många svenska verb kan växla mellan aktiv och passiv betydelse: någon öppnade dörren eller_ dörren öppnades_; någon stal tavlan eller tavlan stals. Men ett deponensverb har så att säga fastnat i en passiv form utan att på riktigt ha passiv betydelse. Man kan säga att det blir en konflikt mellan grammatiken (som signalerar passiv) och ett enskilt ord (som ändå används aktivt). Ett bra exempel på ett deponensverb är verbet andas. En läkare kan uppmana en patient att andas in eller andas ut, vilket betyder att verbet beskriver något aktivt, något som vi kan styra över. Ändå har verbet alltid passiv form. Det finns inget verb som heter att anda.

Barack Obama.

Foto: Carolyn Kaster/AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons