X
Annons
X
Recension

Rickard III Jonas Karlsson en förtrollande Rickard

Stefan Larssons iscensättning av "Rickard III" på Dramaten är pampig, effektiv och giltig. Jonas Karlsson är oerhört skicklig som maktlysten charmör, en förrädiskt välkammad inkarnation av ondskan.

Ingela Olsson, Torkel Petersson, Jonas Karlsson och Christopher Wagelin. Foto: ROGER STENBERG

**William Shakespeares **moralitet om kung Rickard III är en pjäs om revansch, kompensation och om hur förförisk ren ondska kan vara - med andra ord, alltid aktuell. Pjäsen skildrar också hur en person kan manipulera vem som helst med retorik. Rickard är - närmast bokstavligen - en djävul på att effektivt blanda smicker och hot, släktband och solidaritet med tvång. Han pratar blodig död omkring sig, får andra att avrätta dem som skymmer sikten mot tronen: bröder, hustrur, barn. Stycket skildrar vägen till den stora bekräftelsen.

"Rickard III" är en pjäs om en man som iscensätter sig, som skapar sin egen tragedi. Världen är en scen. Alla andra är bifigurer, bundna samman till en spindelväv av släkt- eller fiendskap. Rickard är total huvudperson. Han är en monolog, narcissistiskt störd och utan känslor. En tidig fallbeskrivning av en Aspbergersdrabbad personlighet - möjligen. Andra människoliv är småstenar som han sparkar undan. Han är ett gigantiskt Jag.

Ingela Olsson, Torkel Petersson, Jonas Karlsson och Christopher Wagelin.

Foto: ROGER STENBERG Bild 1 av 3

Jonas Karlsson

Foto: ROGER STENBERG Bild 2 av 3

Christopher Wagelin, Reuben Sallmander, Björn Granath och Jonas Karlsson. I bakgrunden Torkel Petersson och Danilo Bejarano.

Foto: ROGER STENBERG Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X