Annons
Recension

Waiting for the bellsJoel Alme - Waiting for the bells

Under strecket
Publicerad

På uppföljaren till debuten A master of ceremonies tar Joel Alme på sig en vintageskräddad frack och dirigerar igång orkestern till en stråksoulig helkväll. Ur det egenvävda wall of sound-mönstret på väggarna kliver känslorna fram för att spela huvudrollen i en föreställning som går från början till slut utan stickspår. You remember the good times but the good times don’t remember you låter som något som Bob Dylan tappat bort och som sedan flutit iland på Brännö. Att den 30-årige göteborgaren hela tiden visar att han inte är någon klassisk skönsångare skrubbar bara bort det smöriga från crooner-arrangemangen.

Annons
Annons
Annons