Annons
X
Annons
X

”Jobben sådana som vi inte vill ha i Sverige”

Antalet utrikes födda växer snabbt på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt ökar klyftorna och de invandrare som har det tuffast får allt sämre möjligheter.

Bärplockare utanför Mehedeby i Tierps kommun.
Bärplockare utanför Mehedeby i Tierps kommun. Foto: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX

Som SvD kunde
berätta i morse har minst sju av tio jobb gått till personer födda i utlandet under perioden 2001–2010. Antalet invandrare på den svenska arbetsmarknaden ökar snabbt – men inte utan problem.

– De som stod långt ifrån arbetsmarknaden för tio år sedan gör det fortfarande. Ökningen av andelen utlandsfödda betyder inte att alla har fått det lättare. Det betyder bara att den svenska arbetsmarknaden har vuxit, säger Thord Ingesson, migrationspolitisk talesperson vid LO.

Särbehandlingen av invandrare sker på flera plan. Utrikes födda är långtidsarbetslösa i större utsträckning än inrikes födda.

Annons
X

En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, bekräftar bilden: arbetsgivare tenderar att välja bort sökande som är ”äldre, icke-européer, muslimer, judar, överviktiga, har flera barn eller har en historik av sjukfrånvaro”.

Inte minst utrikes födda kvinnor har svårt att ta sig ut i arbetslivet. Enligt riksdagens utredningstjänst deltar kvinnor i lägre utsträckning än män i utbildningar och praktik. Dubbelt så stor andel män som kvinnor hade haft instegs- eller nystartsjobb under de tolv första månaderna i landet.

– Det kan säkert finnas vissa naturliga förklaringar, men jag tror att man måste ta på sig genusglasögonen när man träffar nyanlända. Vi vet att utrikes födda kvinnor jobbar mindre än män, därför måste vi lägga krut på dem, säger Elisabeth Svantesson (M), ordförande i arbetsmarknadsutskottet som forskat om nyanländas första år i Sverige.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Bland den växande grupp utrikes födda som ändå får jobb är villkoren ofta sämre än för inrikes födda. Reformen för arbetskraftsinvandring från 2008 har bidragit till att dra isär arbetsmarknaden, menar Thord Ingesson:

    – Vi har fått en större lönespridning i samhället, vilket lett till en relativ försämring i de svagaste grupperna. Många jobb som skapats är såna vi inte vill ha i Sverige. Den största gruppen utgörs av enskilda bärplockare.

    Hotell- och restaurangbranschen har medvetet sökt personal från andra länder.

    – De flesta, nästan alla som kommit hit, har fått en lön som understiger kollektivavtalet. Det personliga lidandet har ökat, säger Thord Ingesson.

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Bärplockare utanför Mehedeby i Tierps kommun.

    Foto: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X