X
Annons
X
Recension

Tranquil isolation

Ser man rock- och popmusik som ett konstnärligt forum är Nicolai Dunger en av de största begåvningarna i landet. Ser man på pop- och rockmusik som en säljbar produkt är Dunger troligen en ganska hopplös figur. Hans sätt att komponera och sjunga kräver engagemang från lyssnarna. Nicolai Dunger hörs med andra ord aldrig på radiokanalen NRJ.
När låtarna till Tranquil isolation skulle spelas in åkte Dunger till Kentucky i USA och träffade Will Oldham, en man lika oberäknelig och avig som Dunger själv. Mötet var lyckat. Nicolai har orienterat sig mot den stil som av vissa kallas alternativ country. Folket i countryhuvudstaden Nashville skulle troligen tycka att man missbrukade genrebeteckningen, men vem bryr sig om dem?

Tranquil isolation bjuder på akustisk musik. Det är klädsamt dammiga sånger som kisar mot en oändlig horisont. Nicolai sjavar runt bland ord och toner till synes lite planlöst. Men har man följt denne herre så vet man att få saker sker av slump i hans värld. Han använder ofta olika verktyg och sammanhang, men egentligen gräver han på samma plats om och om igen. Det som ska upp ur myllan är närheten, det ögonblick när text, musik och känsla smälter samman. På Tranquil isolation hittar Dunger dit påtagligt ofta.
Lyssna även på: Nicolai Dunger: The Vinyl Trilogy.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X