Recension

JCVDJCVD

Under strecket
Publicerad
Annons

Det börjar med en lång kampscen där The muscles from Brussels hoppar, kickar, knockar en lång rad skurkar i en enda tagning. Det visar sig vara en scen ur en filminspelning, som Jean-Claude Van Damme dessutom blir tillsagd att ta om. ”Tänk på att jag är 47 år, jag orkar inte hur mycket som helst”, klagar han. Man ges intrycket att detta är en dokumentär, men det är en spelfilm som ser ut som en dokumentär om en sliten actionstjärnas hårda liv. I det ingår bland annat att bli förnedrad i en vårdnadstvist, utskälld av en kvinnlig taxichaufför, nekad pengar av sin advokat och blåst på en roll av Steven Seagal, som klippt av sig hästsvansen.

Men den helt uppenbara avsikten med den här filmen stavas ”ge mig ett riktigt jobb”, extra tydlig i en monolog, lika lång som actionscenen i början. Van Damme vill visa att han efter 40 actionfilmer inte bara kan slåss utan även spela teater. Och jag är böjd att tro honom. Ge honom en roll i något franskt relationsdrama så att han slipper sluta sina dagar i komedier av typ Dagsissnuten.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons