Monica Braw:Japan räds inte ­längre sitt förflutna

I år är det 70 år sedan den japanska kejsaren undertecknade landets pacifistiska efterkrigskonstitution. Debatten om fredsparagrafens ­fortsatta existens skvallrar om att Japan, åtminstone på gräsrotsnivå, kommit en bra bit på vägen i bearbetandet av sin krigshistoria.

Under strecket
Publicerad

Premiärminister Shinzo Abe inspekterar Självförsvarsstyrkorna i Tokyo.

Foto: Shuji Kajiyama/AP
Annons

Den 11 februari är ”Dagen för nationens grundande” i Japan. Den ­förbjöds under den amerikanska ockupationen av Japan 1945–52 eftersom den var förknippad med kejsardyrkan. Helgdagen återinfördes 1966. I en opinionsundersökning förra året visade det sig att drygt 80 procent i alla åldersgrupper yngre än 60 år inte hade en aning om vad den innebar. De flesta är helt enkelt glada för att ha ledigt.

Dagen för nationens grundande firas till minne av det datum år 660 f Kr då Jimmu sägs ha blivit Japans förste kejsare. Kejsar Jimmu ska ha sänts av solgudinnan Amaterasu till de öar gudarna hade skapat och därefter enat landet. Det skedde i strider mot stamfolk och banditer under ett härtåg från den södra huvudön Kyushu till Yamato, trakten av Nara i centrala Japan. Det finns inga bevis för att vare sig han eller andra tidiga kejsare beskrivna i Japans historiska krönikor Kojiki och Nihonshoki från 700-talet existerat. En japansk statsbildning kan man tala om först på 500-talet e Kr. Trots det anses Japans nuvarande kejsare Akihito vara den 125:e i rakt nedstigande led från Jimmu.

Annons
Annons
Annons