Annons
X
Annons
X

Jante hör inte hemma i skolan

LÄRARNAS VILLKOR Låsningarna mellan arbetsgivarsidan och lärarfacken om lärarnas arbetstid och löner går ut över eleverna. Vi måste sluta titta i backspegeln, skriver företrädare för förhandlingsdelegationen på SKL och ställer fyra krav inför avtalsrörelsen.

Lärarna är den viktigaste resursen för elevernas utveckling och resultat. Trots det har rektorerna, som ansvarar för helheten i skolan, inte möjlighet att fullt ut disponera lärarnas arbetstid utifrån den enskilda skolans behov. Det är ohållbart.

Det senaste året har Sveriges Kommuner och Landsting och de två lärarorganisationerna diskuterat hur lärarnas arbetstid ska användas för att nå bäst resultat i en målstyrd skola. Trots att vi är eniga om att arbetsvillkoren för skolans medarbetare är avgörande för både resultat, kvalitet och arbetsmiljö har vi inte lyckats komma varandra närmare. De låsningar som finns går bara ut över elever, lärare och rektorer.

Nu står vi inför en avtalsrörelse. Det är dags att sluta titta i backspegeln. Det gemensamma målet är en bättre skola. För att uppnå det, krävs ett nytt synsätt på flera områden.

Annons
X

1. De centrala parterna måste sluta peta i detaljer. Alla skolor i landet är inte lika. Inte heller alla ämnen, elevgrupper eller lärare. Det skulle hota kvaliteten om man, vilket ibland föreslås från fackligt håll, skulle sätta ett tak för hur många lektioner en lärare får ha eller på annat sätt detaljstyra hur varje lärares arbetstid ska fördelas.

Det vore lika absurt som att centralt reglera hur många patientkontakter en sjuksköterska ska ha, eller bestämma att en brandman bara skulle göra ett visst ­antal utryckningar per vecka oavsett hur många bränder som inträffar.

2. Rektorerna ansvarar för helheten. Då måste de också få möjlighet att, tillsammans med sina ­lärare, planera helheten. I dag är närmare en fjärdedel av lärarnas arbetstid förtroendearbetstid. Denna väljer lärarna själva hur och var de vill förlägga och många rektorer har i praktiken inget inflytande över hur tiden används. Det riskerar att gå ut över både arbetsmiljö, elevernas resultat och skolans kvalitet.

En sådan ordning skulle vara otänkbar för chefer i andra verksamheter. De fackliga organisationerna uttrycker ibland oro för lärarnas arbetsbörda. En chef som ska kunna hjälpa en enskild medarbetare att prioritera, måste kunna påverka hur den viktigaste komponenten – arbetstiden – används. Detta är också nödvändigt för förbättrade resultat i skolan.

Vi vill ha moderna arbetslag där lärarna planerar och följer upp undervisning tillsammans och tar fram gemensamma arbetssätt. Så jobbar också många skolor i dag. Ska det arbetssättet fungera måste lärarna vara i skolan när elever och kollegor är i skolan. Det betyder inte att lärare ska arbeta mer. Det vi vill är att rektorerna, tillsammans med sina lärare, ska ha större möjlighet att planera helheten.

3. Vidare behövs mer fakta och färre myter i skoldebatten. Ett exempel är lärartätheten, som har ökat i alla skolformer de ­senaste åren, trots att motsatsen ofta hävdas.

De senaste fem åren har antalet grundskoleelever minskat med 13,5 procent. Under samma tid har antalet tjänstgörande lärare endast minskat med 7 procent.

4. Slutligen vill vi se en tydligare individualisering av lärarnas löner som återspeglar den enskilda lärarens ansvar, arbetsuppgifter och resultat. Kompetens i kombination med bra resultat ska löna sig. Möjligheten finns i dagens avtal, men på många håll har det här synsättet mött motstånd lokalt.

Vi hoppas att den tiden nu är förbi och att vi gemensamt kan ta rejäla kliv framåt så att lärare som presterar bra kan få den löneutveckling de är värda. Detta förutsätter modiga rektorer som vågar lyfta fram bra lärare och diskutera brister i enskilda lärares undervisning. Det kräver också framsynta fackliga företrädare.

Alla vi som är inblandade i skolans utveckling – elever och föräldrar, beslutsfattare, lärare och rektorer och fackliga organisationer – vill ha en modern skola i världsklass. I en sådan skola finns inte plats för omoderna arbetstidsvillkor och detaljstyrning.

Vi måste våga lita på rektorer och lärare och lokala fack på skolorna i Lomma, Haninge, Pajala och i landets övriga kommuner.

De är bättre lämpade än arbetsmarknadens parter i Stockholm att bestämma hur arbetet ska läggas upp på just deras skola för bäst resultat och arbetsmiljö. Vi måste också våga lägga Jante åt sidan i skolan och lyfta fram duktiga och kompetenta lärare. Det tjänar alla på, inte minst eleverna.

INGELA GARDNER SUNDSTRÖM ordförande förhandlingsdelegationen, SKL

HELÉNE FRITZON vice ordförande förhandlingsdelegationen, SKL

ESKIL JOHANSSON 2:e vice ordförande förhandlingsdelegationen, SKL

MARIA STOCKHAUS ordförande utbildningsberedningen, SKL

MARIE-LOUISE RÖNNMARK vice ordförande utbildningsberedningen, SKL

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X