Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Jämför inte med Balkaninvandringen

Flykten till Europa

Rekordåret 1992. Då tog Sverige emot 84 018 asylsökande på flykt från Balkankriget. Om vi klarade det då borde vi väl klara att det kommer färre detta år? Det är en underförstådd tanke i nyhetstexter där rekordåret anges och mer uttalad hos vissa kolumnister. Men jämförelsen döljer mer än vad den tydliggör. Då hade vi tomma bostäder, i dag har vi mest erfarenheter.

**Antalet asylsökande var **relativt lågt innan 1992, jämfört med i dag, och sjönk drastiskt redan 1994. Det var alltså en kort topp av asylsökande. Om man ser till antalet beviljade uppehållstillstånd är skillnaderna mellan Balkankrigsåren och dagens nivåer slående. Dessa var 20 700 per år under 1980-talet, 42 700 per år under 1990-talet, 62 300 per år mellan 2000 och fram till regeringsskiftet 2006, och 99 705 per år mellan 2007 och 2014 (källa: Migrationsverket). I de siffrorna ingår dock adoptivbarn, gäststudenter, anhöriginvandrare och arbetskraftsinvandrare.

Ökningen följer ett mönster av accelerande invandring till Sverige med åren. Det är en av Paul Colliers huvudteser i "Exodus: how migration is changing our world" (2013): Ju mer en migrantgrupp avviker från det omkringliggande samhället, kulturellt eller vad gäller humankapital, desto långsammare integreras den. Collier visar med hjälp av olika exempel dessutom något som kan kännas kontraintuitivt: Ju långsammare en diaspora integreras i det omkringliggande samhället, desto fler migranter av samma grupp drar mottagarlandet till sig. Processen accelererar alltså ju långsammare integrationen går. Applicerbart på Sverige: Delvis eftersom Sverige har större diasporor än våra grannländer drar vi även till oss fler migranter. Ser man till antalet beviljade uppehållstillstånd i Sverige verkar det styrka Colliers tes om acceleration.

Annons
X

Och antalet beviljade uppehållstillstånd ökar varje år just nu: 2014 blev ett rekordår med 116 587 uppehållstillstånd. Samtidigt går integrationen trögare än väntat, och på den punkten bidrar den ökande invandringen givetvis. Antalet utanförskapsområden har ökat från tre stycken 1990 till 156 år 2006 och till 186 för 2012, vilket ekonomen Tino Sanandaji visade i en rapport för tankesmedjan Den Nya Välfärden förra året. Det säger en del om möjligheterna för nyanlända att komma i arbete, gå ut skolan med gymnasiekompetens och att ens träffa inrikesfödda och prata svenska.

Bostadsbygge. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYR≈N

I dag sprids asylsökande mycket jämnare än under 1990-talet. Flyktingmottagning är inget som bara sker i storstäderna. För tio år sedan hade redan 227 av Sveriges 290 kommuner ett avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar. Sedan 2014 har samtliga kommuner det. Ett kommuntvång, som ibland föreslås, skulle som mest påverka nivåerna på marginalen. De som har fått uppehållstillstånd vill bo där det finns jobb eller där deras släkt och familj finns, precis som inrikesfödda. Och Sverige 2015 har många gånger färre lediga bostäder än Sverige hade 1992. I dag sitter 11 000 som redan har fått uppehållstillstånd fast på asylboenden eftersom de inte hittar boende. Hur löser vi det?

Enligt en ny rapport av Boverket skulle det behöva byggas ett nytt Stockholm på fem år för att klara av befolkningsökningen, som till stor del beror på ökande invandring. Men orkar vi öppna våra hjärtan på riktigt, som Anna Dahlberg undrar i söndagens Expressen? Hur långt räcker det hastigt uppflammade engagemanget?

Den finska statsministern Juha Sipilä låter asylsökande bo i hans hem. ”Jag hoppas att vi får en folkrörelse i Finland, en folkrörelse som frivilligt tar del av ansvaret för flyktingarna”, säger han. Solidariskt och medmänskligt, ja. Men han har å andra sidan flera hem.

”Vi skulle behöva en smugglare för att komma till riktiga Sverige”, säger Ahmad i söndagens SvD. Han och hans familj har kommit fram till ett asylboende i Småland. Han och hans familj väntar på ett beslut om de får stanna eller inte. Men hans citat kunde lika gälla människor som bott här mycket längre. De senaste åren har kännetecknats av ökande segregation och white flight. När andelen utrikesfödda stiger till en viss nivå börjar inrikesfödda flytta. Samma mönster går igen i svenska skolor. Det skildrades i reportageserien "Det delade Sverige" av Katarina Gunnarsson och Marcus Ericsson. De besökte utanförskapsområden i mindre svenska städer i hela Sverige och samma mönster gick igen. Människor bor i Sverige men känner att de står utanför och tittar in. De har svårt att få jobb, eftersom lägstalönerna är så höga. ”Här kräver allt utbildning, till och med städare som plockar skräp”. Det säger Alen i ett av reportagen. Han var 16 år när han kom från Irak som kristen flykting till Skäggetorp i Linköping.

Det som skedde under Balkankrigen var en tillfällig topp. Sedan etablerades dessutom nya länder i det forna Jugoslavien. Många flyttade då tillbaka. Det finns inget som talar för att kriget i Syrien är på väg att ta slut. Det är en mer komplex situation än Jugoslavienkriget och ett mer förödande krig. Den migration vi nu ser till Sverige verkar av allt att döma vara ett nytt normalläge, som dessutom kommer från många fler platser än Syrien. En en ny folkvandringstid, som Fredrik Reinfeldt kallade det i förra veckan.

Annons

Bostadsbygge.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYR≈N Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X