Annons

Jag orkar inte bortförklara mer

Uppdaterad
Publicerad

Man kan leta efter rimliga förklaringar. Jag har gjort det själv, otaliga gånger, i paneler, intervjuer, i mitt eget huvud. Varför fem kvinnor och 32 män fått Polarpriset. Varför 146 män och 21 kvinnor valts in i amerikanska rockinstitutionen Rock and roll hall of fame. Varför en enda kvinnlig regissör fått en Oscar någonsin, varför bara sex svenska regi-Guldbaggar av 44 gått till icke-män.

Och det går att hitta de där förklaringarna, om man anstränger sig. Man kan skylla på slumpen, att de bästa helt enkelt råkat vara män, år efter år. Det är möjligt. Och man kan skylla på dåtiden. För 30, 40 år sedan såg samhället annorlunda ut, kvinnor uppmuntrades inte till kreativa yrken, jämställdhetsmedvetenheten hade inte hunnit sippra in i jurygrupperna, möjligen är det en eftersläpning vi ser. För självklart tar det några decennier att växa upp till en Polarpristagare eller en hyllad regissör, och i år fick ju ändå Björk och Lisa Siwe sina välförtjänta utmärkelser. Man kan välja att se hoppet, att vi ändå kommit en bit på vägen. Jag brukar försöka se det så.

Annons
Annons
Annons
Annons