Jag har inget särskilt gott att säga om november. Jag går den månaden som alla andra dubbelvikt och svärande runt i staden och längtar till sommaren. Ändå älskar jag själva ordet, inte bara på grund av den fina rytmen i stavelserna, och den egendomliga sammanblandningen av det svenska och engelska – no-vem–ber. Nej vem ber?
