”Jag fick med mig farfars hat”

GENSVAR. Farfar i finska inbördeskriget, pappa nazist, mormor som blev våldtagen. Tidigare generationers erfarenheter lever på olika sätt vidare, även om man själv inte varit med om det, berättar läsarna som berörts av Det tysta arvet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
14/6. Khanoum, en tid efter att hon blivit bortrövad vid 12 års ålder. Suzanne Khardalians farmor och tusentals andra unga flickor rövades bort och tatuerades på samma sätt som boskap. Idagserien Det tysta arvet handlade om hur detta och tidigare generationers öden lever vidare i barn och barnbarn.

14/6. Khanoum, en tid efter att hon blivit bortrövad vid 12 års ålder. Suzanne Khardalians farmor och tusentals andra unga flickor rövades bort och tatuerades på samma sätt som boskap. Idagserien Det tysta arvet handlade om hur detta och tidigare generationers öden lever vidare i barn och barnbarn.

Foto: PRIVAT
15/6. Amela Musić, 29, pluggar i Lund. När hon var tio flydde hon med sin mamma från kriget i Bosnien. Båda har svårt att tala om vad som hände.
– Jag tror att föräldrar är oroliga för att deras barn ska tycka synd om dem om de berättar ingående vad de varit med om.

15/6. Amela Musić, 29, pluggar i Lund. När hon var tio flydde hon med sin mamma från kriget i Bosnien. Båda har svårt att tala om vad som hände. – Jag tror att föräldrar är oroliga för att deras barn ska tycka synd om dem om de berättar ingående vad de varit med om.

Foto: LEIF R JANSSON/SCANPIX
16/6. Josef Frischer, psykolog och barn till överlevande från Förintelsen, levde länge med föräldrarnas tystnad. Tillsammans gjorde de en resa till Łódź och Auschwitz. Det blev en viktig upplevelse för dem alla.

16/6. Josef Frischer, psykolog och barn till överlevande från Förintelsen, levde länge med föräldrarnas tystnad. Tillsammans gjorde de en resa till Łódź och Auschwitz. Det blev en viktig upplevelse för dem alla.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX
20/6. Judith Beerman Zeligson, psykoterapeut och barn till överlevande från Förintelsen, har arbetat med andra generationens speciella problematik i cirka 30 års tid.

20/6. Judith Beerman Zeligson, psykoterapeut och barn till överlevande från Förintelsen, har arbetat med andra generationens speciella problematik i cirka 30 års tid.

Foto: DAN HANSSON
21/6. Marie-Louise Lundberg är psykolog och enhetschef för teamet för krigs- och tortyrskadade inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö.

21/6. Marie-Louise Lundberg är psykolog och enhetschef för teamet för krigs- och tortyrskadade inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö.

Foto: DANIEL NILSSON
Annons

”Pappa var nazist”, sa mor en gång; och vad förstod jag av det? Jag var väl kanske tio år. En gång sa hon att far hade pekat på henne inför besökare och sagt att hon var en äkta arier. Men mor sa inte mycket heller eftersom det inte gick att tala om det. Hon protesterade i handling som till sist ledde till skilsmässa när jag var elva år och min bror nio.

Aldrig med ett ord yttrades något om det som varit min fars ledstjärna hela hans ungdom. inte ett ord! Detta blev en sån vana att jag aldrig kom mej för att inleda ett samtal med denne totalt tillknäppte man. Jag visste ju inget om detta utom från en del lösryckta ord min mor kunde yttra en enstaka gång när trycket blev för stort.

Annons
Annons
Annons