”Jag blir överdrivet sur”

Psykologen Madeleine Gauffin Rahme svarar på läsarnas frågor på SvD.se/idag.

Under strecket
Publicerad
Annons

FRÅGA: Jag är en person med en svår barndom: misshandel i hemmet, omhändertagen och utplacerad i fosterhem, i fosterhemmet utsatt för övergrepp. Ändå har jag lyckats klara ett vuxenliv på ett sätt som gör att de flesta jag kommit nära blir förvånade och överraskade då jag berättar om min bakgrund. Jag har kunnat visa upp ett trovärdigt och ”normalt” beteende.

Men nu då jag är i 50-årsåldern är det som om min uppväxt har kommit ifatt mig. Jag har problem med oerhört många relationer, jag verkar inte kunna hantera minsta lilla svårighet längre och kan länge gå och vara överdrivet sur över någon oförrätt som kanske inte var så allvarlig. Nära relationer har jag knappt några och har oerhört lätt för att känna mig sårad och hotad. Har ett barn som har flyttat utomlands och mycket sköra relationer till min övriga släkt och även om det finns viss samvaro så är den ganska sällsynt. Jag skulle vilja rensa ut mina relationssvårigheter, men det verkar omöjligt. Jag längtar efter en mera okomplicerad och lättsam umgängeston, där jag inte ständigt behöver känna mig förorättad och kränkt. Går det att uppnå? /Theresa

Annons
Annons
Annons