Åsa Linderborgs ”Året med 13 månader” är en dagbok om metoo-året.
Åsa Linderborgs ”Året med 13 månader” är en dagbok om metoo-året. Foto: Emma-Sofia Olsson

”Jag blev som alla andra, jag drogs med”

Åsa Linderborg ansåg att metoo-journalistiken var ”helt åt helvete”, men hade själv en huvudroll i drevet mot Kulturhuset Stadsteaterns förre vd, den framlidne Benny Fredriksson. Hur går det ihop? 

Uppdaterad
Publicerad

”Hemma hos”-reportage är en förskräcklig journalistisk genre, men det finns några intryck från Åsa Linderborgs lägenhet på Södermalm som läsaren förtjänar att få ta del av. På väggen direkt till vänster om tamburen hänger en stor inramad affisch, överbliven rekvisita från filmatiseringen av hennes uppväxtroman ”Mig äger ingen”. ”Typerna och Draken,” heter pjäsen, en gång spelad av Fria Proteatern.

– Jag tycker att den är välfunnen, säger Åsa och pekar på den vackert tecknade draken.