Annons

”Jag är den runda harmoniska kolibrin”

Ayla Kabaca.
Ayla Kabaca. Foto: Adam Wrafter

Programledaren och sångerskan Ayla Kabaca turnerar runt i Parkteaterns uppsättning ”Stockholm! Staden som växer”. När hon inte snor choklad från sin dotter.

Under strecket
Publicerad

Mattias Enn och Ayla Kabaca.

Foto: Foto Markus Gårder Bild 1 av 1

Jag har alltid varit lite avundsjuk på: Jag står över avundsjuka, det är bara jobbigt och onödigt. Eller okej då, de som bara får ett instrument i sina händer och lyckas få fram melodier i rätt tonart.

Min favoritkonstnär alla kategorier: Leonardo da Vinci. Hur coolt är det inte att han målade det som blev världens mest kända konstverk och samtidigt gjorde modeller på flygplan och andra tekniska uppfinningar, flera hundra år innan de första faktiskt byggdes?

Jag brukar få höra att jag ser ut som: Ylva Hällen och min lillasyster Aygül.

I mitt tonårsrum hängde en bild på: Jag hade inget eget rum utan delade med min brorsa och en av mina syrror. ”Mitt rum” var underslafen i vår våningssäng och där hängde Madonna och The Latin Kings. Brorsan och syrran hade Bob Marley och Depeche Mode uppsatta.

Min mest spelade artist: Alice Babs och Marcus och Martinus. Jag sjunger Alice Babs låtar i föreställningen på Parkteatern. Hon var en fenomenal sångerska och det är lite jobbigt att försöka komma i närheten av hennes lätthet i rösten. Marcus och Martinus går liksom på repeat hela dygnet.

Annons
Annons

Mattias Enn och Ayla Kabaca.

Foto: Foto Markus Gårder Bild 1 av 1

Ingen får fler likes av mig i sociala medier än: Alltså, jag är så otroligt dålig på att vara aktiv i sociala medier. Jag har bara Facebook. När min lillasyster Nesrin lägger upp nåt där brukar jag lajka det.

En fiktiv karaktär jag känner igen mig i: Andra brukar säga att jag påminner om den störiga fågeln som retar Kalle Anka på julafton. Jag känner mig mer som den harmoniska och runda kolibrin.

Ingen kan göra mig lika irriterad som: Smygrasister. Jag blir nästan irriterad bara av att bara ta ordet i min mun.

Den senaste person jag ljög för: Min dotter. Hon undrade varför jag luktade choklad och frågade om jag hade ätit av hennes födelsedagspresent.

Min stilmässiga förebild: Madonna. Och min svägerska Cesilia – allt hon tar på sig blir snyggt. Rätt ofta brukar det bli så att jag liksom råkar köpa likadana kläder som hon.

En person jag brukar citera: Mina tre ungar, utan att jag ens märker det. Och jag citerar min mamma som citerade sin mamma. Med gamla talesätt. Typ: ”Ja då var vi hemma med halmen.” Eller: ”Jag har då aldrig sett på maken sa käringen när hon dansade naken.”

Jag borde nog be om ursäkt till: Min dotter. Men jag var tvungen att nalla av henne. Affärerna var stängda och det fanns ingen annan hemma.

Mattias Enn och Ayla Kabaca.
Mattias Enn och Ayla Kabaca. Foto: Foto Markus Gårder
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons