Annons

EnsamtalJäderlunds nya dikter exceptionellt universella

Författaren, poeten och dramatikern Ann Jäderlund (född 1955) debuterade 1985 med ”Vimpelstaden".
Författaren, poeten och dramatikern Ann Jäderlund (född 1955) debuterade 1985 med ”Vimpelstaden". Foto: Albert Bonniers Förlag

Med barnets blick på världen skriver Ann Jäderlund fram sin nya diktsamling. Utgångspunkten är en brevväxling mellan två kända intellektuella författarkollegor. Men av dem syns inga spår i dessa avskalade och tidlösa dikter.

Under strecket
Publicerad

Ann Jäderlund nominerades 2016 till Augustpriset för ”för djupa kärlek ingen” i kategorin ”Årets svenska skönlitterära bok”.

Bild 1 av 1

Ensamtal. Titeln på Ann Jäderlunds nya diktsamling indikerar att vi har att göra med något singulärt och isolerat: en solitär. Men, så står där också på den vita framsidan två citat, av författarna Paul Celan och Ingeborg Bachmann, två rader som till synes talar med varandra. Så, vad är denna dikt – monolog eller dialog? Kanske handlar det hela om detta: själens obotliga ensamhet och samtalets ohjälpliga omöjlighet.

Kanske, säger jag, eftersom Jäderlunds dikt är öppen till sin natur. Den postulerar inget, utan framträder som lika mångtydig och outgrundlig som livet självt. Att fara efter vad det ena eller andra egentligen betyder här, verkar lönlöst. I den meningen har de som velat klassa Jäderlund som ”obegriplig” en poäng; hennes poesi undflyr färdiga förklaringsmodeller. Däremot är det väldigt lättläst! Det finns inte ett enda svårt ord i dikterna i ”Ensamtal”, förutom möjligtvis den egna konstruktionen ”mångvändbart”. Det är ett ord som i sig förklarar diktens väsen; de multipla betydelserna, de många tolkningsmöjligheterna, språkets oändliga användbarhet.

Annons
Annons
Annons