Annons
X
Annons
X
Världen
Analys

Karin Henriksson: Ja till vårdreform historisk seger för Obama

I förra valet röstade amerikanerna på Barack Obama som lovade utvidgad sjukvård. I valet i höst kan de rösta på honom och hans reform – eller på Mitt Romney som lovar att skrota reformen utan att hittills tala om vad som kommer i stället.

En demonstrant utanför Högsta domstolen i Washington, USA.
En demonstrant utanför Högsta domstolen i Washington, USA. Foto: REUTERS

WASHINGTON

Gårdagens historiska utslag i USA:s Högsta domstol – med ja till merparten av Barack Obamas reform – betyder inte att slaget är över.

Så gott som varenda republikan, med Mitt Romney i spetsen, gick ut med fördömanden av lagen som påstås öka risken för en ny lågkonjunktur, öka budgetunderskottet och vårdkostnaderna. Majoritetsblocket i representanthuset har redan bestämt datum för en symbolisk omröstning om att riva upp lagen.

Men annars var det en jättetriumf för Barack Obama och den demokratiska majoritet som klubbade igenom lagen, Affordable Care Act, för två år sedan. Överraskande nog sällade sig chefsdomaren John Roberts, som tillsattes av George W Bush, till det liberala blocket.

Annons
X

Lagkrav på obligatorisk försäkring, det så kallade individuella mandatet, strider inte mot författningen. Rent tekniskt förklarades detta med att straffavgiften som ska tas ut är en skatt och att kongressen bestämmer över skatterna.

Barack Obama var noga med att inte låta skadeglad när han trädde fram ett par timmar efter HD-domen, men kostade på sig att påpeka att politiker ur båda partierna – ”inklusive den nuvarande republikanske presidentkandidaten” – stöttat tanken på individuellt ansvar för att ha försäkring.

– Oavsett politiken är dagens beslut en seger för alla i vårt land vars liv blir tryggare tack vare den här lagen, sa Obama som även nämnde att 13 miljoner kan vänta återbäring från sina försäkringsbolag i augusti.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En stund dessförinnan hade Mitt Romney stegat fram till ett podium med texten ”Riv upp och ersätt Obamacare”.

    – Domstolen sa i dag att Obamacare inte är författningsstridigt, men den sa inte att det är en bra lag – det är en dålig lag, sa Romney som gick igenom alla nackdelar och sedan försvann utan att svara på frågor.

    Allmänt kan sägas att Obama-administrationen fick, nästan, allt de ville ha när HD tog upp målen i fråga på torsdagen (undantaget är detaljer i framtiden för låginkomstvården Medicaid i detstaterna). För Obama kom denna seger för övrigt samma vecka som HD höll med om invändningarna mot den hårda invandrarlagen i Arizona.

    Bitterheten var påtaglig i konservativa led. Där hade man utgått från att HD skulle fälla mandatet med argumentet att kongressen inte kan tvinga folk att köpa en produkt. Tea party-representanter gick till och med så långt som att hävda att det inte spelar någon roll vad HD säger.

    Obama-administrationen har haft uppenbara svårigheter att ”sälja in” lagen, något som försvårats av att flera inslag inte träder i kraft förrän 2014. Demokrater tror att allmänheten gradvis kommer att godta lagen, precis som vid tidigare sociala reformer à la äldrevården Medicare. Pensionärer skulle i dag gallskrika om den togs ifrån dem.

    Den avgrundsdjupa ideologiska klyftan kvarstår. Republikanerna uttrycker inget som helst intresse för att utöka tillgången till vård och i nuläget finns inga omfattande förslag till vad de skulle ersätta Obamacare med, utöver vaga idéer om skatteavdrag. Detta blir förstås blir ett argument för Obama i en valkampanj som redan är i full gång och där han nu på sistone porträtterat Romney som en vd som exporterade jobb till utlandet.

    Positivt för Obama är att HD indirekt går emot uppfattningen i konservativa led om att han är socialist och försöker öka den federala statens makt. Stödet för vårdlagen är störst bland demokrater och minst bland republikaner – och fokus riktas, som vanligt, mot de oberoende väljarna som respektive falang nu måste övertyga.

    Den mest snabbväxande väljargruppen, latinos, där Obama redan leder stort är positiv till lagen och för övrigt är andelen oförsäkrade störst just bland minoritetsgrupper.

    Det har skrivits och pratats i månader om konsekvenserna av lagen, som börjat fasas in i en del delstater och en del företag. Några definitiva svar finns inte än på huruvida löftena om sänkta kostnader på sikt kommer att infrias. Men lagens många försvarare framhåller att fler – minst 35 miljoner – kan skaffa försäkring och minska trycket på akutsjukvården och också få tillgång till preventiv vård.

    I allt analyserande som pågick i Washington av domstolsutslaget på över 100 sidor under torsdagen framträdde en hjälte. Nämligen Vita husets chefsjurist Donald Virrelli som inte gjorde någon övertygande prestation vid förhören, men som uppenbarligen la fram hållbara argument i sak.

    Annons
    Annons
    X

    En demonstrant utanför Högsta domstolen i Washington, USA.

    Foto: REUTERS Bild 1 av 2

    Motståndare till reformen demonstrerar utanför Högsta domstolen.

    Foto: AP Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X