Annons

Bo Gustavsson:Ivan Aguéli sökte efter det lysande tomrummet

I Mazasfängelset i Paris, fängslad för anarkistisk terrorism, läste han Koranen och Swedenborg. Ivan Aguélis religiösa konstsyn gör honom fortfarande till en outsider i Sverige. I dag är det 100 år sedan det svenska måleriets mest gåtfulla mystiker dog. 

Under strecket
Publicerad

”Gotländskt landskap”, 1892 av Ivan Aguéli (1869–1917).

Bild 1 av 3

”Afrikansk stad”, 1914.

Bild 2 av 3

Frimärksserie utgiven till 100-årsjubileet av Ivan Aguélis födelse 1969.

Foto: IB Bild 3 av 3

Den 1 oktober 1917 dog Ivan Aguéli i en tåg­olycka bara 48 år gammal. Han blev påkörd av ett lok i byn Hospitalet utanför Barcelona. Ett äventyrligt liv var till ända. Omständigheterna kring hans död är oklara. Var det verkligen en olycka eller självmord? Det lär vi aldrig få veta. Det är en av flera gåtor kring Ivan Aguéli.

Han hade många identiteter: målare, konstkritiker, anarkist, muslim, översättare, tidningsredaktör, mystiker. Men vem var han egentligen? Tillhör han över huvud taget den svenska konsten? Hör han inte snarare hemma i en europeisk kontext? Och hur ska man ställa sig till hans sufiska mystik? Är han flera personer med olika livsöden? Hans namnbyten verkar tyda på det. Än i våra dagar, hundra år efter hans död, väcker Aguélis liv och konstnärskap många obesvarade frågor.

Annons
Annons
Annons