Annons
X
Annons
X

Israel oroas av FN-ansökan

Israelerna oroas av vad ett FN-medlemskap kan komma att innebära och Israel lobbar intensivt för att stoppa det. - Om man erkänner en stat efter 1967 års gränser så skadar man fredsprocessen, säger Mark Regev, talesman för premiärminister Benjamin Netanyahu.

Tomas Lee från Sderot Media Center visar raketer som skjutits från Gaza mot den israeliska staden Sderot. I teorin tror han på en tvåstatslösning. ”Men inte så länge det finns ett parti som vill utplåna oss”, säger han.
Tomas Lee från Sderot Media Center visar raketer som skjutits från Gaza mot den israeliska staden Sderot. I teorin tror han på en tvåstatslösning. ”Men inte så länge det finns ett parti som vill utplåna oss”, säger han. Foto: JESPER SUNDE´

Mark Regev har fullt upp just nu med att förklara Israels position inför att palestinierna ska söka medlemskap i FN. Vi träffas på ett hotell i Jerusalem, över en kopp mint-thé. Han siktar direkt in sig på själva kärnan.

– Nu är det en massa rubriker, men vi måste gå tillbaka till grundfrågan: Varför har vi en konflikt? Jo, det är två folk som slåss om ett och samma land. Båda folken har mer gemensamt än de är villiga att erkänna. Båda upplever att de har lidit och gått igenom något unikt.

Han menar att två stater för två folk är den enda lösningen, men att FN inte är rätt väg att gå.

Annons
X

– Vi tror att det är ett misstag. Vi är rädda för att det kommer ha negativa konsekvenser. Bara genom att de två parterna sätter sig ned tillsammans och förhandlar kan vi få fred. Men den palestinska myndigheten vill inte prata, de går till FN istället. Vi är kritiska till det.

Han tror också att en FN-omröstning kan ha en skadlig inverkan på fredsförhandlingarna. För om man erkänner en palestinsk stat efter 1967 års gränser så binder man händerna för framtida palestinska ledare i förhandlingarna med Israel.

– Båda sidor måste ge upp något. Men ett FN-medlemskap kan sätta gränser för framtida förhandlingar, förklarar han.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    På frågan om han kan förstå att palestinierna inte sätter så mycket hopp till förhandlingar när antalet israeliska bosättare på den ockuperade Västbanken, inklusive östra Jerusalem, ökat från omkring 250 000 när Osloavtalet undertecknades 1993 till 500 000 i dag, säger han att han inte tror att det är något problem.

    – Jag tror inte att bosättningar är ett hinder för fred. Se på Gaza och Sinai, där fanns det bosättningar som vi övergav. Från vårt synsätt tillhör hela Palestina oss, men vi erkänner att det finns ett palestinskt folk som har rätt till ett land, så vi förstår att vi måste kompromissa. Men vi vill inte dra oss tillbaka utan att få fred.

    Sarit Michaeli arbetar för organisationen B’Tselem - det israeliska centret för mänskliga rättigheter på de ockuperade områdena. De dokumenterar bland annat övergrepp som palestinierna utsätts för av israeliska bosättare och soldater men också av den palestinska myndigheten. Hon säger att hon kan förstå palestinierna och att det inte är säkert att ett FN-medlemskap är dåligt för Israel.

    – Många israeler är oroliga och rädda för vad som ska hända. Men alla skulle inte hålla med om att det måste vara något dåligt för oss, säger hon.

    – Bosättningarna har gjort allt värre. De har haft en negativ påverkan för både palestinierna och israelerna och för Israels demokrati.

    Journalisten Youssi Melman, som skriver för den israeliska tidningen Haaretz, är mer pessimistisk. Han tror att FN-ansökan, oavsett om den resulterar i ett fullt medlemskap eller status som icke-medlemsstat, som generalförsamlingen kan besluta om, kommer att leda till mer friktion. För honom är tvåstatslösningen historia.

    – Vi har redan en fyrstatslösning: Tel Aviv-staten, bosättarnas stat - där israelisk lag inte gäller, Gaza och Västbanken.

    Han tror att en upplösning av bosättningarna på Västbanken skulle kunna orsaka ett israeliskt inbördeskrig, till skillnad från när bosättningarna i Gaza övergavs.

    För bosättaren Bob Lang, som leder bosättningen Efrats religiösa råd, spelar det ingen roll hur många stater det blir, även om han helst såg att Israel annekterade hela Västbanken.

    – Det kan bli en, två eller 27 stater. Hur många det än blir måste judar få bo där. Det här är vår historia och vår framtid.

    Annons
    Annons
    X

    Tomas Lee från Sderot Media Center visar raketer som skjutits från Gaza mot den israeliska staden Sderot. I teorin tror han på en tvåstatslösning. ”Men inte så länge det finns ett parti som vill utplåna oss”, säger han.

    Foto: JESPER SUNDE´ Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X