Annons

Iran skickar uran till Turkiet

Brasilien och Turkiet har som nya medlare träffat en preliminär uppgörelse med Teheran om hur Iran ska få tillgång till medelanrikat uran. Uppgörelsen gör att inga FN-sanktioner behövs, hävdar medlarna. Världen avvaktar med sina kommentarer.

Publicerad
I mitten Irans president Mahmoud Ahmadinejad omgiven av Brasiliens president Luis Inacio Lula da Silva till vänster och Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan till höger.
I mitten Irans president Mahmoud Ahmadinejad omgiven av Brasiliens president Luis Inacio Lula da Silva till vänster och Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan till höger. Foto: VAHID SALEMI/AP

Först kom Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva till Teheran där han träffade högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei, och president Mahmoud Ahmadinejad. På söndagskvällen anlände överraskande även Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan till den iranska huvudstaden. Och tidigt igår kom beskedet från ledarna för dessa båda regionala stormakter att de nått en uppgörelse med Iran om landets omstridda anrikningsprogram. I sak handlar det om hur Iran – med bibehållna säkerhetsgarantier för omvärlden – ska få medelanrikat uran till en medicinsk forskningsreaktor i Teheran som tillverkar isotoper för cancerbehandling.

Enligt uppgörelsen ska Iran skicka merparten av sitt låganrikade uran, 1200 kilo, till Turkiet. Där ska det övervakas av både iranska myndigheter och FN:s atomenergiorgan IAEA. I retur ska Iran få tillbaka bränslestavar med en medelhög anrikningsgrad (20 procent) till sin forskningsreaktor.

Om inte Iran får några bränslestavar inom ett år har Turkiet förbundit sig att ”omedelbart och villkorslöst” skicka tillbaka det låganrikade uranet till Iran, sade landets utrikesminister Manouchehr Mottaki.

Annons

Under veckan ska FN:s atomenergiorgan IAEA få ett brev om avtalet, sade Irans UD-talesman Ramin Mahmanparast. Uppgörelsen ska enligt AP träda i kraft när Iran har skrivit på ett avtal med sin främsta förhandlingspartner, IAEA, inklusive USA.

Så länge inte avtalet är känt i detalj för FN:s atomenergiorgan undviker många att uttala sig allt för kategoriskt om trepartsuppgörelsen. USA:s utrikesminister Hillary Clinton hävdade i ett samtal med sin turkiske kollega Ahmet Davutoglu i förra veckan att Iran försöker splittra medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd i syfte att stoppa nya sanktioner.

Men en tysk regeringstalesman uttryckte sig igår försiktigt positivt, dock med förbehållet att det återstår att se om uppgörelsen i Teheran lever upp till FN:s krav på Iran.

Irans vice president Ali Akbar Salehi, som leder landets atomenergiprogram, kallade uppgörelsen historisk. Från medlarnas sida var det igår idel glada miner. Lula och Erdogan sken i kapp inför kamerorna. Turkiets utrikesminister Davutoglu sade till turkisk tv att ”nu kommer det inte längre att behövas några FN-sanktioner eller mer påtryckningar ” mot Iran.

Brasilien och Turkiet sitter båda i FN:s säkerhetsråd på tvåårsmandat. Det faktum att Lula lyckades få ett möte med Irans högste ledare Khamenei borgar enligt vissa bedömare för att gårdagens uppgörelse är mer pålitlig än en liknande som gick i stöpet i höstas. Misslyckandet i oktober förklaras med interna motsättningar i Teherans högsta kretsar; när president Ahmadinejad sade ja till ett bud gick hans rival, talmannen Ali Larijani, emot detta, uppger välinformerade västkällor för SvD.

Irananalytikern Meir Javedanfar i Tel Aviv vill inte dra för stora växlar på det faktum att Lula fick träffa Khamenei, som är betydligt mäktigare och mer svårtillgänglig än Ahmadinejad.

–Khamenei har träffat Iraks president Talabani, Venezuelas Chávez och många andra. Ett möte med Khamenei kan underlätta, men nyckelfrågan är vad avtalet innehåller, säger Meir Javedanfar till SvD.

Brasilien
och Turkiet är växande krafter i världspolitiken. Turkiets diplomati i Mellanöstern är synnerligen aktiv. Nyligen slöt Ankara en stor handelsuppgörelse med Iran. Ankara blundar för de övergrepp av mänskliga rättigheter som begås i Iran. Turkiets regering var snabb med att erkänna Ahmadinejad som segrare i det kontroversiella presidentvalet ifjol. Samtidigt satsar Turkiet stort på att få en fredlig lösning av tvisten kring Irans anrikningsprogram.

Turkiet, som ska bygga en första kärnkraftsreaktor med rysk hjälp, vill se ett kärnvapenfritt Mellanöstern, inklusive Israel. Ett Iran med kärnvapen skulle leda till en nukleär kapprustning i en redan spänd region. I Mellanöstern talas mycket om en krigsrisk mellan Israel och Iran – och om den latenta risken för att Israel ska slå till mot Irans kärntekniska anläggningar, så som man gjorde mot Osirakreaktorn i Irak 1981.

Men skillnaderna mellan Irak 1981 och Iran 2010 är många. Irans kärntekniska program är mer utspritt. Och varken det teknologiska kunnandet eller den iranska nationalismen går att bomba bort.

Foto: AP

Annons
Annons

I mitten Irans president Mahmoud Ahmadinejad omgiven av Brasiliens president Luis Inacio Lula da Silva till vänster och Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan till höger.

Foto: VAHID SALEMI/AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons