X
Annons
X

Henrik Chetan Aspengren: Irakkriget och liberalismens paradoxer

Premiärminister Gordon Brown har i dagarna lagt ut kursen för Storbritanniens Irakpolitik genom sitt tal till brittiska underhuset. Att den brittiska rege­ringen har för avsikt att dra tillbaka trupper från Irak med början vid årsskiftet hade tillkännagivits redan tidigare. Tidpunkten och formen för detta tillbakadragande har ofta diskuterats i den brittiska liberala pressen, allt sedan ockupationen inleddes 2003. The Guardians Jonathan Freedland har argumenterat för ett tidigt tillbakadragande, bland annat därför att kostnaderna för ockupationen i liv och pengar har blivit allt för höga. Andra, som The Observers Andrew Rawnsley, har påpekat att närvaron i Irak påverkar hotbilden mot Storbritannien negativt och att landets ställning i världen, särskilt den muslimska världen, naggas i kanten. Men han har också utryckt farhågor om att oavsett vad man anser om interventionens ­legitimitet, innebär ett tillbakadragande nu att västvärlden lämnar Irak i sticket medan inbördeskrig rasar och landet är på väg att kollapsa.

Dagens konflikt i Irak har i all dess makabra komplexitet blivit till ett kluster för en intressant liberal idédebatt. Spaltmeter efter spaltmeter har skrivits om interventionens legitimitet eller brist på legitimitet, om den militära aktionen kan påskynda demokratiseringen i Mellanöstern eller inte, eller om motståndets form, funktion och framtid. Diskussionen om ett even­tuellt brittiskt tillbakadragande från Irak utgör därför en viktig komponent i vår förståelse av såväl dynamiken i den nuvarande konflikten i sig, som, i ett vidare perspektiv, av hur samtida debattörer tror att liberala idéer och institutioner bäst sprids genom internationella relationer.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X