X
Annons
X

IPO-guidens 24 varningsflaggor

När det är svårt att se skillnad på "skräp" och "hög risk" så är det de seriösa bolagen och aktörerna som förlorar. För att avhjälpa detta granskar SvD Börsplus så gott som alla noteringar i jakt på "varningsflaggor" som gör att du som investerare kan fatta bättre beslut. Här presenteras alla de 24 sorters varningsflaggor som Börsplus letar efter i granskningen av alla svenska noteringar.

Börsplus har granskat över 100 börsnoteringar (IPO-er). De allra flesta bolag får någon eller några varningsflaggor. En varningsflagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter. Däremot bör man vara väldigt försiktig med bolag som drar på sig många eller allvarliga varningsflaggor.

Det är extremt olika förutsättningar för olika IPO-er beroende på om det är stora eller väldigt små bolag. Eftersom det är lite orättvist att jämföra små IPO-er med miljardnoteringar så delar Börsplus IPO-guide in alla bolag i en av tre storleksklasser.

  1. Miljardbolag = Bolag som får ett börsvärde i miljardklassen (Gränsen går inte exakt vid 1000 Mkr. Börsplus gör en bedömning från fall till fall.)
  2. Småbolag = Alla IPO-er som Börsplus inte räknar som "miljardbolag" eller "mikrobolag" hamnar i kategorin "småbolag".
  3. Mikrobolag = Bolag som får ett börsvärde upp till cirka 100 Mkr. (Gränsen går inte exakt vid 100 Mkr. Börsplus gör en bedömning från fall till fall.)

Nedan följer (utan särskild turordning) alla kategorier av varningsflaggor som granskas i Börsplus IPO-guide.

Den som vill veta mer om Börsplus IPO-guide kan också läsa följande krönikor:

IPO-GUIDENS VARNINGSFLAGGOR

# Kladdiga incitament

Kladdiga incitament är Börsplus samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.

# Märkliga avtal

Ofta redovisas viktiga avtal i IPO-prospektet. Ibland framstår avtal som obegripliga, märkliga eller med oklar koppling till affärsverksamheten.

# Försenad process

När en noteringsprocess försenas är det ofta något dåligt som ligger bakom. Strul med teckningsåtaganden? Bråk med rådgivare/garanter? Ouppfyllda listningskrav?

# Svaga finanser

Ibland är det otydligt hur mycket pengar ett bolag kommer göra av med det närmaste året. Ibland är det smärtsamt tydligt att risken är stor att bolaget behöver mer pengar inom ett år.

# Högt garantiåtagande

Efter över 100 undersökta IPO-er ser Börsplus ett starkt empiriskt samband mellan ett högt garantiåtagande och svag kursutveckling. Det låter tryggt med garanter men förmodligen är det ofta ett tecken på svaghet eller desperation. Om IPO:n misslyckas blir säljtrycket stort eftersom garanterna oftast säljer ut.

# Kompisemission tätt inpå IPO

Om ett bolag gjort en nyemission väldigt kort tid inför IPO till en värdering som är rejält mycket lägre så kräver det en förklaring. Har det hänt mycket i bolaget på kort tid är man kanske inte mogen för notering? Var det en kompisemission så vill man också veta varför. En variant av kompisemission är extra förmånliga optionsprogram.

# Säljsugen storägare i förhoppningsbolag

Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget så är det en varningsflagga. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att "konkurrera" med bolaget om aktieköparna och dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.

# Komplext erbjudande

Breda kursintervall är den vanligaste formen av ett komplext erbjudande. Andra exempel är väldigt stort inslag av övertilldelningsoption eller lägen där antal aktier eller nettoskuld är svårt att beräkna.

# Omoget bolag?

När bolag växer behövs nya strukturer, processer och system för att hantera ökad komplexitet och en större organisation. Om bolag börsnoteras utan att detta är på plats så ökar det risken för bakslag.

# Oseriöst intryck från prospekt

Ett prospekt som andas hastverk eller vårdslös "haussighet" ger inget bra intryck. Stavfel och sifferslarv i ett prospekt leder till misstanken att bolaget också slarvar i de dagliga affärerna.

# Överdrivet fokus på trender och omvärld

Börsplus gillar bolag som kan och vill prata konkret om den egna verksamheten. Övergripande säljsnack om heta trender (som AI, Big Data, VR och elbilar), buzzwords (Agilitet, CSR, IoT) och framtida mångmiljardmarknader är en varningsflagga eftersom det är en metod som ofta används för att locka godtrogna investerare.

# Bristfällig information

Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information.

# Oklarhet om handelsplats

IPO-bolag som svävar på målet om var aktien ska handlas har antagligen fått nej av minst en handelsplats. Dessutom är det stor risk att tidplaner spricker och att ägarna får vänta länge på handelsstart. Det andas också desperation.

# Udda val av rådgivare

IPO-bolag har oftast de rådgivare som är motiverat av deras storlek och kvalitet. Avvikelser från mönstret kan vara ett varningstecken. Farligast är när ingen rådgivare alls vill skylta med sitt namn.

# Hög emissionskostnad

För ett IPO-bolag med höga emissionskostnader är tolkningen att bolaget antingen är i desperat penningknipa, att det varit extrem oordning i bolaget och/eller att priset på aktien är fel. Se upp om insiders betalar extra höga "säljarprovisioner" till rådgivare vars uppgift är att locka in godtrogna investerare. Börsplus hissar varningsflagg för alla bolag som är i sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.

Den typiska emissionskostnaden (median) efter över 100 granskade IPO-er är:

  • Miljardbolag: 4 procent
  • Småbolag: 10 procent
  • Mikrobolag: 11 procent

# Lång väntetid

Att teckna IPO-er innebär extra risker och risken ökar om man måste vänta länge från att aktier tecknas till att de börjar handlas. Av administrativa skäl tar det ofta 1-2 veckor eller mer innan småbolag börjar handlas. Om väntetiden är längre än 10 dagar så hissar Börsplus varningsflagg för de IPO-er som är i den sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.

Den typiska väntetiden (median) efter över 100 granskade IPO-er är:

  • Miljardbolag: 2 dagar
  • Småbolag: 14 dagar
  • Mikrobolag: 30 dagar

# Storaffär inför IPO

Förvärv medför alltid risker samtidigt som ledningen får stora möjligheter att kortsiktigt massera vinstsiffrorna. När bolag gör stora företagsaffärer nära inpå notering så är det en varningsflagga.

# Täta personkopplingar

Om nyckelpersoner har nära personliga relationer eller affärskopplingar via andra bolag så ökar risken att det inte enbart är professionella hänsyn som styr besluten.

# CV med plumpar

För investerare är det relevant att känna till om nyckelpersoner har ett "bagage" av exempelvis konkurser, tvister, åtal eller andra potentiella "plumpar". En (lindrig) gång är ingen gång men två gånger kan vara en gonggong.

RETROAKTIVA VARNINGSFLAGGOR EFTER NOTERINGEN

# Utökat erbjudande trots klent intresse

Det är en stor varningsflagga om ett IPO-erbjudande ökas (via t.ex. övertilldelningsoption) trots att intresset från investerare varit svagt. Det kan tyda på att aktien är överprissatt eller att bolaget/ägarna gör allt för att få in pengar oavsett konsekvenser för börskursen.

# Ej fulltecknad emission

Att en IPO inte blir fulltecknad talar för att det är något fel på bolaget eller värderingen. Det är också extra illavarslande att bolaget går vidare med notering trots att det svaga intresset nästan garanterar en dålig börsstart. Börsplus delar ut en retroaktiv varningsflagga i alla IPO-er som inte blir fulltecknade.

# Kursfall dag ett

Något har normalt gått fel när en aktie faller under teckningskursen första handelsdagen. Börsplus delar i normalfallet ut en retroaktiv varningsflagga om aktien stänger på minus första handelsdagen.

# Dålig relativ avkastning

En aktie som går dåligt året efter notering har inte sällan sålts in till helt fel pris eller med något "dolt fel". Börsplus följer upp kursutvecklingen i 12 månader efter notering och aktier med en relativ avkastning (mot OMXS30-index) som är i den sämsta kvartilen får en retroaktiv varningsflagga.

Läs även

Annons
X
Annons
X
Annons
X