Annons
X
Annons
X

Investera Sverige ur krisen

Sverige behöver en plan för full sysselsättning. Behovet av investeringar är mycket stort. Men i dag begränsas investeringarna av fixeringen vid överskottsmålet i statsbudgeten, skriver Kristina Persson.

Vi behöver kraftigt öka både de offentliga och privata investeringarna. Staten bör bland annat investera i ny infrastruktur och ge stimulans till byggandet, skriver Kristina Persson.
Vi behöver kraftigt öka både de offentliga och privata investeringarna. Staten bör bland annat investera i ny infrastruktur och ge stimulans till byggandet, skriver Kristina Persson. Foto: FOTO: LARS PEHRSON

BRÄNNPUNKT | STIMULANSPOLITIK

Vårbudgeten gav inte mycket hopp till de 415000 arbetslösa. Även 2014 kommer arbetslösheten att öka och hamna på 8,4 procent. Både regeringen och Socialdemokraterna verkar hoppas på att det är utbildning, bättre matchning och export som ska lösa problemen. Men varifrån ska efterfrågan på arbete komma? Europa, som tar emot 70 procent av vår export, kommer inte att stå för en ökad efterfrågan på jobb förrän kanske efter 2017, enligt IMF:s senaste rapport om världsekonomin. Socialdemokraterna väckte förväntningar på sin kongress med målet att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 men har ännu inte formulerat en politik som skulle kunna leda till att målet uppfylls.

Ändå borde det inte vara så svårt; få länder, om ens något, har ett bättre utgångsläge än Sverige för att föra en klassisk stimulanspolitik genom ökade investeringar. Vi har nio år med lågt resursutnyttjande bakom oss, ingen inflation, starka statsfinanser, låga räntor och ett av världens största överskott i bytesbalansen. Riksbankens senaste beslut om oförändrad ränta ställer ännu högre krav på finans- och näringspolitikens förmåga att stimulera ekonomin.

Ett hinder för att ta vara på denna potential för ekonomisk utveckling är det finanspolitiska ramverket med bland annat utgiftstak och överskottsmål. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos kommer det att krävas stora skattehöjningar om regeringen håller fast vid överskottsmålet. När det infördes för 20 år sedan fanns det starka skäl att öka inkomsterna och begränsa statens utgifter. I dag finns de inte längre.

Annons
X

Sverige har sedan länge stora och växande överskott i såväl budget- som bytesbalans. Finansmarknadernas förtroende för Sverige är stort. Att i ett läge med lågkonjunktur, massarbetslöshet och starka finanser fortsätta prioritera det finansiella sparandet är inte rimligt. Det har lett till att Sverige har halkat efter i investeringstakt både i jämförelse med andra länder och historiskt. Det vore mycket klokare att använda överskotten till investeringar som kan säkra en god ekonomisk utveckling i framtiden. Det är investeringar i hållbar tillväxt som kan göra det möjligt för oss att finansiera den framtida välfärden.

I
dag begränsas investeringarna också av att alla statens utgifter klassas som konsumtion, även om de siktar till en aldrig så produktiv och långsiktig uppbyggnad av statens kapital. Om ett företag resonerade på det sättet skulle det sakta men säkert orientera sig bort från konkurrenskraft och tillväxt. Det gäller i ännu högre grad ett land.

Dessutom kan inte Europas problem lösas om både underskotts- och överskottsländer stramar åt och sparar samtidigt. I debatten om Europas problem har det varit starkt fokus på underskottsländerna. Men i en region som har så stor internhandel som vår, måste överskotten minska om underskotten ska kunna göra det. Europa kan inte och bör inte sträva efter att andra regioner, som USA, ska bygga upp ännu större underskott. En viktig del av lösningen på Europas problem är därför en bättre intern balans. Det betyder exempelvis att såväl löner som investeringar bör öka i Tyskland och Sverige. På så sätt bidrar överskottsländerna till en bättre balans genom ökad import från underskottsländerna.

Behovet av investeringar är mycket stort. Sverige bör bland annat satsa på att genomföra den stora omställningen från fossilberoende till förnyelsebara energikällor i konsumtion och produktion. Det gäller framställningen av energi, transporter och boende. Detta skulle också främja exporten. Det land som ligger tidigt ute kommer att underlätta för företagen att vinna marknadsandelar på de snabbt växande globala marknaderna.

Global Utmaning har räknat på investeringsbehoven och kommit fram till att de snarare borde ligga på cirka 800 miljarder i stället för cirka 500–600 miljarder per år.

Det skulle motsvara ungefär den andel av BNP som investeringarna låg på under 60- och 70-talen och kunna skapa ungefär 200000 nya jobb. Beräkningarna är grova, men med en klokt dimensionerad och riktad politik för investeringar skulle arbetslösheten kunna halveras och Europas lägsta arbetslöshet uppnås 2020.

Slutsatser:

•Vi behöver ett nytt finanspolitiskt ramverk som är anpassat till 2010-talet.

•Vi behöver kraftigt öka både de offentliga och privata investeringarna. Staten bör investera i ny infrastruktur, för exempelvis elbilar och järnväg, bygga ut elöverföringen, främja investeringar i sol och vindkraft, forskning och utveckling, se till att bostäderna i miljonprogrammet renoveras och stimulera nybyggnation.

För att öka de privata investeringarna måste det offentliga, framför allt staten införa nödvändiga ekonomiska incitament, satsa mer på samverkan mellan offentligt och privat samt utveckla och upplysa om nya affärsmodeller, till exempel för energieffektivisering i bostadssektorn och industrin.

Regeringen brukar anse att det är marknaden som ska klara omställningen. Men marknaden klarar inte ensam av de samhällsekonomiska utmaningarna, som handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Många ledare inom näringslivet håller med och delar kritiken. Socialdemokraterna bör visa att de har andra och mer visionära alternativ om de ska vinna väljarnas förtroende 2014.

Vad Sverige behöver är en plan för full sysselsättning och omställningen till ett hållbart samhälle. Dessa två går hand i hand. Vägen dit heter investeringar.

KRISTINA PERSSON

ordförande för Global Utmaning, fd vice riksbankschef

Annons
Annons
X

Vi behöver kraftigt öka både de offentliga och privata investeringarna. Staten bör bland annat investera i ny infrastruktur och ge stimulans till byggandet, skriver Kristina Persson.

Foto: FOTO: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X