Annons

”Invasiva arter – ett hot att ta på allvar”

Parkslide och gul skunkkalla.
Parkslide och gul skunkkalla. Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå

Det blir bara dyrare och dyrare för varje dag som politikerna väntar med insatser mot invasiva främmande växter. Det skriver Inger Ekrem, Fritidsodlingens riksorganisation.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 7
Foto: Per-Olov Eriksson/TT Bild 2 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 3 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 4 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 5 av 7
Bild 6 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 7 av 7

DEBATT | INVASIVA ARTER

Under 1980-talet kom de första rapporterna om massförekomst av spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigeln, i Sverige. Den är nu en av de värsta skadegörarna i trädgården och medför stora kostnader för odlare i hela landet. Att i dag utrota den spanska snigeln skulle kosta ofantliga summor pengar vilket gör det omöjligt. Myndigheternas bristande förmåga att agera i tid för att minska spridningen har medfört att den i dag finns i större delen av Sverige, ända upp till Vilhelmina. Hur många fler invasiva främmande arter ska få ta över vår natur innan politikerna drar i nödbromsen?

Parkslide är en fruktad växt som håller på att ta över vår natur, precis som spansk skogssnigel. Den har redan blivit en kostsam historia för många husägare när växtens massiva rötter tränger sig in i vattenledningar och förstör husgrunder. Andra invasiva främmande växter är jättebalsamin och blomsterlupin, som så vackert blommar längs våra åar och vägar men som ohämmat kväver alla andra växter i sin närhet. Vresros tar över stränder helt och hållet i södra Sverige och jätteloka som snart finns i hela landet kan ge allvarliga hudskador vid hantering.

Annons
Annons

För att skydda miljön och samhället mot invasiva främmande arter antogs 2015 en EU-förordning som fastställde vilka skyldigheter medlemsländerna måste vidta för att förhindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och bekämpa de arter som redan finns här. Förordningen innebär att det är förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de listade arterna som i dagsläge uppgår till 66 arter, 30 djurarter och 36 växtarter. Och fler lär det blir i takt med klimatförändringar och ökad global handel med växter.

Sedan EU-förordningen började gälla har Sveriges politiker bortsett från problemen, främst med de invasiva främmande växterna. Mycket lite information eller vägledning, anpassad för privatpersoner finns att tillgå trots att det är de som i flesta fall omedvetet står för spridningen. Våra grannländer som Danmark och Norge ligger långt före och arbetar aktivt för att bygga upp en kunskapsbank, informera allmänheten för att förhindra spridning och minimera skadorna. Sverige har tio gånger mer landyta och vi är nästan dubbelt så många som bor här än Danmark. Trots det har den danska regeringen avsatt en större budget för att bekämpa de invasiva främmande arterna än den svenska regeringen.

Vi på Fritidsodlingens riksorganisation, tillsammans med våra 20 medlemsorganisationer, märker tydligt av de stora kunskapsbristerna som råder om de invasiva växterna. Vi har följt frågan de senaste åren och får regelbundet in frågor om de invasiva främmande växterna från allmänheten till vår trädgårdsrådgivningstjänst. Det gäller framför allt hur de invasiva främmande växterna ska bekämpas och hur trädgårdsavfallet ska hanteras. Även oroliga husspekulanter ringer och vill ha råd om de bör köpa hus där det växer parkslide på tomten. Det råder också ofta förvirring kring hur de olika växterna ser ut.

Annons
Annons

Runt om i landet längs vägarna syns de invasiva främmande växterna som spridit sig på grund av folk har rensat i sina trädgårdar och sen kör bort växtavfallet i ett öppet släp. De är dessutom få som känner till att växterna ska läggas i särskild container eller i brännbart. Lägg det aldrig i komposten. Återvinningsstationerna som tydligt märker av den enorma ökningen av trädgårdsavfall med invasiva främmande växter känner sig maktlösa. De kan omöjligt ha den kontroll som de önskar och som behövs för att minimera spridningsriskerna, vilket har lett till att flera återvinningscentraler vägrar ta emot växtmaterialet. Grävs ett bestånd med parkslide upp blir det stora jordvolymer med rotdelar som generar nya plantor. Men vem ska ta emot dessa massor? Det finns få som har den kapacitet eller kunskap hur massorna ska behandlas för att växterna ska utplånas. Det är svårt att kräva att allmänheten tar sitt ansvar när inte myndigheterna själva gör det.

Låt oss slippa se att växtdelar dumpas i naturen, sprids med fyllnadsmassor eller slängs på återvinningsstationerna bland växtavfall i stället för att eldas upp som de ska. Det är dags att regeringen avsätter mer resurser så att länsstyrelserna tillsammans med kommunerna och vi alla kan börja arbeta långsiktigt och mer effektivt. I hanteringsprogram och beredskapsplaner är myndigheterna överens om att det är genom tidig upptäckt och förebyggande arbete som problemen med invasiva främmande arter kan hanteras mest kostnadseffektivt. Sluta därför att fördröja arbetet eftersom det blir bara dyrare och dyrare för varje dag ni väntar med insatserna.

Annons
Annons
Bild 1 av 7
Foto: Per-Olov Eriksson/TT Bild 2 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 3 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 4 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 5 av 7
Bild 6 av 7
Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Bild 7 av 7

Fritidsodlingens riksorganisation föreslår följande:

  • Öronmärk och fördubbla anslaget till arbetet med invasiva främmande växter.
  • Ge Naturvårdsverket ett tydligare uppdrag att även prioritera information till fritidsodlare och privatpersoner och se till att detta sprids i kanaler som verkligen når målgruppen.
  • Avsätt medel som ideella organisationer kan söka för att minska spridning och skadeverkan. Om inte allmänheten engageras, kommer vi aldrig kunna stoppa de invasiva främmande arterna.

Inger Ekrem
ordförande Fritidsodlingens riksorganisation

Dessa växter är de som vållar störst problem för samhället och som du inte bör ha i din trädgård:

• Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Foto: Per-Olov Eriksson/TT


• Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå


• Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå


• Parkslide (Reynoutria japonica)

Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå


• Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)


• Vresros (Rosa rugosa)

Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons