Annons
X
Annons
X

Invandringen bör inte innebära sju svåra år

7 år. Så lång tid tar det från det att en invandrare får uppehållstillstånd tills dess att densamme har ett arbete, om man tar mediantiden som riktmärke.

Hälften av männen har jobb efter fem år. För kvinnorna är bilden ännu dystrare. Efter fem år i Sverige står nästan två av tre invandrarkvinnor fortfarande utan arbete. Och för en stor del tycks arbetslivet aldrig komma närmare hur lång tid som än går. Omkring var fjärde invandrare har efter nio år i Sverige fortfarande inte hittat sitt första jobb.

De uppgifterna förklarar varför professor Jan Ekberg nyligen i
Invandringen och de offentliga finanserna – en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi kunde konstatera att invandringen har inneburit en belastning på svensk ekonomi de senaste decennierna.

Annons
X

På grund av det låga deltagandet i arbetskraften blir inbetalningar i skatter och avgifter betydligt lägre än utbetalningar för bidrag och ersättningar – någonstans mellan cirka 40 och 60 miljarder kronor per år, för att vara konkret. Bortom transfereringarna finns förstås vinster, som i ökad handel, men det räcker inte. Enligt Ekberg skulle 10 procents högre sysselsättningsgrad ge 18,9 miljarder kronor mer till de offentliga finanserna.

Igår överlämnade integrationsminister Nyamko Sabuni propositionen
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering till riksdagen. Där föreslås en rad förändringar för att korta tiden mellan uppehållstillstånd och arbete. De viktigaste är att Arbetsförmedlingen görs huvudansvarig för introduktionsinsatserna och åläggs att ge personlig planering och vägledning, samt att en särskild etableringsersättning nu ska skapa incitament för individens ansträngningar.

Reformförslagen passar väl med regeringens arbetslinje och är ett välkommet steg mot ett farväl till den socialdemokratiska passiviseringspolitiken. Tyvärr behövs mer för att lyckas.

De stora svårigheterna ligger sannolikt inte inom integrationspolitikens räckvidd. I det EU-täckande
Migrant Integration Policy Index är Sverige det land som får högst snittbetyg. Vad gäller invandrares lika tillgång till arbetsmarknaden bedöms Sverige vara bäst. Där sköter vi oss alltså redan.

Det är det andra som är svårt, som sammansättningen av dem som flyttar hit. 2007 hade Sverige flest asylansökningar av alla EU-länder. Som andel av befolkningen hade vi åtta gånger fler än hela EU15. De som invandrar på grund av skyddsbehov, och deras anhöriga, är som regel mindre attraktiva på arbetsmarknaden.

Det är inte helt lätt att åtgärda. En inblick i hur det kan se ut gavs när Borlänge kommun kartlade de nyanlända vuxna förra året. 53 procent var analfabeter.

De som lyckats ta sig hit – ibland över halva klotet – är knappast några oföretagsamma människor. Men vår arbetsmarknad kan inte dra nytta av det. Vi har en svag tjänstesektor och saknar den typ av lågkvalificerade och lågbetalda jobb som krävs för att öppna arbetsmarknaden för dem. Företagande möter stora och dyra hinder. Och en arbetskraftsinvandring som också
skapar jobb tar lång tid att etablera.

Sju svåra år. Det är dyrt, men främst inhumant. Regeringen måste gå längre. En öppnare arbetsmarknad gynnar alla.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X