X
Annons
X

Nicklas Berild Lundblad: Internet både hotar och stöder Kinas regim

Internetcafé i  Changzhi i Kina.
Internetcafé i Changzhi i Kina.

När internet var ungt var det en självklarhet att den nya informationsåldern skulle leda till diktaturernas kollaps världen över. Skälen till denna förhoppning var flera: för det första gjorde många observationen att diktaturer världen över alltid hade varit beroende av att kunna kontrollera informationsflöden i de stater de styrde. Inget straffades så hårt som en avvikande, offentligt uttryckt åsikt. För det andra menade man att internet skulle leda till att människor snabbt och enkelt kunde kommunicera med varandra och på detta sätt organisera ett starkt och mobilt motstånd – en prognos som besannades bland annat i den sms-revolution som Filippinerna kom att genomgå, där sms användes för att organisera demonstrationerna som ledde till maktskifte. För det tredje menade man att internet till sin natur var frihetligt, att det skapade en förebild, en utopi som
i kraft av sitt exempel skulle vrida världen i liberalare riktning.
Det är för tidigt att fälla avgörandet
i frågan om det ligger något i dessa optimistiska antaganden. Men det tycks klart att det finns besvärande paradoxer i det sätt som internet utvecklats på som svär mot åtminstone de mer naiva scenarier som målats upp av nätet som frihetens murbräcka mot diktaturerna.
I ”Who Controls The Internet” (se under strecket 22/5 2006) tecknas en tydlig invändning som baserar sig på att statens tvångsmakt och våldsmonopol fortfarande spelar en betydande roll. Du kan mejla, blogga och surfa så mycket du vill. Det förändrar inte det faktum att du blöder – för att uttrycka det brutalt. Problemet med det resonemanget är att det trots allt tycks finnas tecken som tyder på att internet utvecklar diktaturer i frihetlig riktning. Samtidigt som den nya tekniken stärker samma diktaturers kontrollmakt genom övervakningstekniska framsteg.

Internetcafé i Changzhi i Kina.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X