Johan Lagerkvist:”Internet är Guds gåva till Kina”

Dissidenter som Liu Xiaobo, och nyhetstörstande kineser i allmänhet, använder utländska anonymiseringsverktyg för att kringgå den kinesiska informations­muren. För sin utveckling behöver landet internet, vilket på sikt kan tvinga makthavarna till ökad öppenhet och tolerans.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Årets fredspristagare Liu Xiaobo sätter sitt hopp till internet.

Foto: AP
Annons

När årets fredspristagare Liu Xiaobo släpptes ur fängelset 1999 upptäckte han något nytt i sitt och hustrun Liu Xias hem. En dator med internetanslutning. Till en början var han skeptisk och hade svårt att använda tangentbordet. Men det dröjde inte länge förrän han var övertygad om det nya mediets kommunikativa kraft. Istället för att som tio år tidigare, under de dödsdömda studentdemonstrationerna på Himmelska fridens torg, ha cyklat från östra delen av Peking till den västra för att faxa ut sitt budskap till omvärlden, räckte det nu med en knapptryckning. Han började sprida sina politiska essäer och skrifter via e-post, senare i bloggformat och på olika internetforum. Visst censureras och kontrolleras internet aktivt av kinesisk polis, myndigheter och företag. Det är därför som det bland Kinas 420 miljoner internetanvändare endast var en relativt liten krets av aktivister som kände till Liu Xiaobo. Men några grånade gentlemän i Oslo och deras fredspris förändrade situationen. Trots regimens censur vet idag fler kineser vem han är och vad han står för än före tillkännagivandet den 8 oktober. Vad mer är, kommitténs val har ”stört” storpolitikens dagordning, full med utdragna förhandlingsrundor om frihandel och miljöavtal.

Annons

Överraskande men kanske inte helt oväntat har de mänskliga rättigheterna hamnat i den internationella politikens hetluft igen. I Kina har rörelsefriheten, yttrandefriheten och tillgången till självklara kommunikationsmedel som mobiltelefoner försvårats för politiska oliktänkare. Många sitter i husarrest, eller vägras utresetillstånd, som till exempel advokaterna på den byrå som representerar Liu Xiaobo. Den ilskans tryckvåg som har sitt epicentrum i de kinesiska ledarnas residens Zhongnanhai i Peking känns också av globalt. Istället för att ligga lågt har Peking skapat en internationell krisstämning kring valet av Liu Xiaobo och frågan om regeringars representation vid prisceremonin den 10 december. Plötsligt tvingas många ledare bekänna färg: stå emot ett bullrande Peking som använder sin ekonomiska makt som utpressningsmedel, eller framstå som undfallande mot en diktatur i hemmaopinionens ögon. Plötsligt har därför också relationen mellan handelsintressen och mänskliga rättigheter på nytt blivit ett högaktuellt ämne.

Annons
Annons
Annons