Inte har vi tid med lite tålamod

Till slut förstod jag att det beror på turen, hela detta vågspel om jag ska få någon post före lunch eller inte. Nej, inte så att Ödet är på min sida de dagar hallmattan är fri från räkningar och tråkiga fönsterkuvert hela långa förmiddagen. Det handlar inte om den sortens tur. Mer om själva rutten som brevbäraren har.

Under strecket
Publicerad
Annons

Ett tag var det just mina kvarter som han började med, om jag förstått det rätt. Nu trampar han sin cykel – i just mina kvarter är det ofta unga män med vältränade ben och avundsvärd kondition – en annan runda vilket innebär att huset jag bor i hamnar på sluttampen.

Att en brevbärare aldrig lämnar sin post är inte bara ett dåligt skämt, det är rena förtalet. Men bevisligen kan det ta sin lilla tid. I dessa dagar när ord och bilder flyger genom cyberrymden på några ögonblick kan man sitta där i sin tambur och vänta på Det Viktiga Brevet tills det är dags för lunchfilen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons