Annons

”Inte hållbart att stänga de svagaste eleverna ute”

Foto: Ingvar Karmhed

Att neka en stor grupp elever som har det svårt i skolan möjligheten att skaffa sig yrkeskunskaper i gymnasiet är motsatsen till att värna om dessa elevers livschanser. Det skriver författarna till Långtidsutredningen i en replik.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

Bristande förkunskaper är precis som Per Måhl målande beskriver ett hinder för många elever att ta sig genom skolan. De kämpar i uppförsbacke, har svårt att tillgodogöra sig den undervisning de möter och riskerar att förlora självförtroendet och ge upp. Dessa elever kan också vara en utmaning i klassrummet och för lärare och klasskamrater som måste repetera och börja från början. Så långt är vi överens, men när vi lyfter att alla elever borde få samma chans att gå gymnasiet tar Måhl sig för pannan.

I en bilaga till Långtidsutredningen skriver vi att dagens sätt att hantera dessa elever inte är förenligt med målsättningen att alla elever ska ha likvärdig tillgång till gymnasieutbildning. Vi visar att dryga tjugo år av behörighetskrav till gymnasiet, som stänger studiesvaga elever ute från gymnasiets nationella program, inte har inneburit att grundskolan har blivit bättre på att förbereda denna grupp elever för gymnasiet. Gruppen obehöriga är fortsatt stor och växer när skolan har tagit emot många nyanlända. Vi visar också att andelen av en årskull som blir klar med gymnasiet minskade när behörighetskraven infördes på 1990-talet och en större grupp elever än tidigare blev hänvisade till dåvarande individuella programmet.

Annons
Annons
Annons