Annons
X
Annons
X

Björn Billing: Inte ens dinosaurierna går säkra för Trump

USA:s nye president

För Donald Trump handlar miljöpolitik inte om hur man bäst ­skyddar naturresurserna, utan om hur man enklast kan exploatera dem. För paleontologin vore det ödesdigert om dinosauriefossil ­tillåts bli handelsvaror på den kommersiella marknaden.

1997 gick den fossilerade tyrannosaurusen Sue under klubban för 8,36 miljoner dollar.
1997 gick den fossilerade tyrannosaurusen Sue under klubban för 8,36 miljoner dollar. Foto: Vlad Ghiea/IBL

Donald Trumps hållning i frågor kring natur och miljö har varit tydlig under hela valkampanjen. Uppfattningen om antropogena klimatförändringar har avfärdats som en bluff konstruerad av kineserna, eller kort och gott som ”bullshit”.

Bara några dagar efter det att Trump valts till ­president nominerades Scott Pruitt till chef för ­Environmental Protection Agency (EPA), en federal miljöskyddsmyndighet som funnits sedan 1970. Pruitt är en dokumenterad klimatförnekare som stämt EPA inte mindre än 14 gånger för att myndigheten med sina regler för giftiga utsläpp hindrat närings­livet. Vid sidan om Pruitt i den nu påbörjade reformeringen – och eventuella upplösningen – av EPA sitter Trumps rådgivare Myron Ebell, som i en intervju nyligen sade att miljörörelsen utgör det största hotet mot frihet och välstånd i den moderna världen.

Resten av Trumps kabinett sjunger i samma kör. Valet av Rex Tillerson, före detta vd för oljebolaget Exxon Mobil, som utrikesminister har väckt uppseende. ”Rex Tillerson är big oil personifierad”, skriver miljöaktivisten och författaren Bill McKibben i en debattartikel, ”den skada han kan åsamka är ofantlig.” Talande nog har Exxon Mobil skänkt okända belopp till Competitive Enterprise Institute, i vars ledning Myron Ebell sitter. I linje med dessa gemensamma intressen har Trump börjat riva upp Obamas beslut som stoppade bygget av de omstridda oljeledningarna Keystone XL och Dakota Access Pipeline.

Annons
X

Redan dagen efter att Trump installerades som USA:s president togs sektionen om klimatförändringar bort från Vita husets hemsida. Ett dekret ­sändes ut som lade restriktioner på olika organisationers och myndigheters mandat att tala om klimatfrågor. Vidare har Trump flaggat för att han kommer strypa resurserna till Nasas klimatforskning och i stället lägga pengarna på rymdprogrammen.

Dessutom pågår ett arbete med att luckra upp det skydd mot kommersiell exploatering av federal mark som i över ett sekel utgjort själva ryggraden i USA:s miljöpolitik. Sådana beslut skulle kunna möjliggöra kontroversiella projekt för oljeborrning i Alaska och skiffergasutvinning samt kolbrytning i nationalparker. De planerade åtgärderna riktar sig främst mot förra regeringens Clean Power Plan, vad Trump har kallat Obamas ”war on coal”.

Som svar på allt detta växer nu en motstånds­rörelse fram. Den tändande gnistan kom från ­Badlands nationalpark i delstaten South Dakota. Knappt hade klimatinformationen plockats bort från Vita husets hemsida förrän nationalparken i polemik mot Trumps gag order publicerade en rad Twitterinlägg om global uppvärmning.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Badlands nationalpark tvingades radera inläggen och ge en offentlig ursäkt plus löften om att fortsättningsvis endast tala om USA:s magnifika natur och historia. Men nationalparken fick enormt stöd på sociala medier. Handsken var kastad, och ett mystiskt konto öppnades på Twitter och Facebook, ett alternativ till nationalparkernas officiella ansikte. Ingen vet vem som startade detta konto och ifall det har kopplingar till de alltfler nationalparker som ansluter sig.

    Oavsett avsändare så är budskapet tydligt. På Alt US National Park Services hemsida står att läsa: ”Ett meddelande till president Trump: Du kan stänga ner användandet av våra sociala medier-konton, men du kan inte stänga ner internet eller ta kontroll över vad vi gör på vår fritid! Vi önskar bara att skydda och förvalta miljön för framtida generationer.”

    Nationalparkernas gerillaaktioner på nätet har i sin tur inspirerat flera vetenskapliga organisationer som nu driver kampanjer mot antiintellektualismen och klimatförnekelsen hos Trump och hans administration. Ord som resistance och rogue förekommer ofta i retoriken kring denna motrörelse. Associationen till den senaste ”Star wars”-filmen ”Rogue one” är uppenbar – modiga, rättrådiga rebeller mot det ondskefulla Imperiet.

    Runtom i världen cirkulerar protestlistor bland forskare riktade till Trump och bojkotter av konferenser på amerikansk mark planeras. I samband med att det internationella evenemanget Jordens dag äger rum den 22 april kommer forskare att markera mot Trump i en ”March for science” i flera städer. I skrivande stund har arrangemangets Facebookgrupp över 380  000 medlemmar.

    Vilka vetenskaper kan påverkas av Trumps regim? Kan hans politik få effekter på någonting så avlägset som dinosaurier? Skälet till att ­frågan bör ställas är dels Trumps tydliga strategi att låta ekonomiska intressen övertrumfa naturvärden, dels hans ringaktning för vetenskapens åsikter.

    Dinosauriefossil utgör inte bara vetenskapliga föremål, de petrifierade benen är också handels­varor. Paleontologin har från allra första början, under tidigt 1800-tal, etablerats i symbios med ­amatörer som försett forskarna med fossil. De utom­akademiska aktörerna har inkluderat allt från självlärda experter som Mary Anning i England och gruvarbetare i Solnhofens skifferbrott i södra Tyskland till amerikanska entreprenörer som Andrew Carnegie och George Peabody.

    Detta beroendeförhållande har emellertid aldrig varit helt harmoniskt. Och de senaste 15–20 åren har handeln med dinosauriefossil nått nya nivåer, globalt men framför allt i USA. Dinosaurier har blivit statussymboler. Många nyrika gäspar åt Picasso och Pollock och satsar hellre sina miljoner på en ­allosaurus eller triceratops. Därmed har också gamla slitningar mellan vetenskap och marknad tilltagit.

    Det senaste kapitlet i fossilhandelns historia kan sägas börja den 4 oktober 1997. Då sålde Sotheby’s auktionsfirma i New York det mest kompletta skelett av en tyrannosaurus som någonsin grävts fram. När objektet gick för klubban landade priset på 8,36 miljoner dollar.

    Summan var nästan lika uppseendeväckande som själva fossilen. Marknaden fick vittring på nya möjligheter. Det har bland annat resulterat i olaglig brytning på skyddad mark och även smuggling, inte minst från Mongoliet och Kina till länder i väst­världen. Men också att många fyndplatser har förstörts av grävare som inte brytt sig det minsta om fossilens vetenskapliga värden.

    I USA har individer, grupper och företag i ett par decennier försökt luckra upp det juridiska skydd mot exploatering och försäljning som fossil länge haft på federal mark i USA. Men det har också ­funnits organiserat motstånd mot den skenande kommersialiseringen som i stället velat göra lagstiftningen strängare. Gruppen Save America’s Fossil for Everyone (Safe) är ett exempel. Safe var en gräsrotsförening med bas i Society for Vertebrate Paleontology (SVP). Redan 1999 satte SVP ner foten med ett officiellt uttalande om vikten av en vetenskaplig etik vid utgrävning och hantering av fossil, detta ­alldeles efter att några spektakulära auktioner ägt rum, arrangerade av amerikanska Amazon.com i samarbete med Discovery Communications.

    Bland annat tack vare Safe och liknande motståndsgrupper kunde ett förslag läggas fram för ­senaten år 2003 som avsevärt skulle skärpa straffskalan för brytning och försäljning av fossil på statlig mark. Tidigare kunde skyldiga till lagbrott få böta ett par hundra dollar, trots att fossilen skulle ha betingat många tusen eller rentav miljoner dollar på marknaden. Det nya förslaget ville justera straffsatsen efter fossilens marknadsvärde och dessutom väga in den skada brytningen gjort på marken. Den som fälldes i domstol skulle enligt propositionen kunna få upp till tio års fängelse.

    I mars 2009 antogs Paleontological ­Resources Preservation Act (PRPA). Förordningen ligger i linje med propositionen sex år tidigare och klargör att det är förbjudet att i kommersiellt syfte gräva ut ­eller på annat sätt skada statlig mark med fossil­fyndighet, liksom att förflytta fossil samt sälja eller köpa den typen av objekt.

    Men även om någon tjänar pengar – att fler personer är ute i fält och gräver fram fossil borde väl innebära att vetenskapen får tillgång till mer material? Kommersialiseringen borde väl således gagna paleontologin? Detta har varit grävliberalernas främsta argument. Men det avfärdas av de flesta forskare.

    Att hacka och mejsla ut fossil på ett korrekt sätt utgör en högt specialiserad kunskap. Den kräver inte bara teknisk färdighet utan också en blick för spår i marken som kan bära vittnesbörd om djurets dödsorsak, beteende och livsmiljö. För paleontologen innebär dessa spår viktig information om livets historia på planeten men de har inget marknadsvärde och blir därför helt ointressanta för den person som bara ser dollartecken i marken.

    Många forskare vill därför inte ha att göra med fossil som inte grävts fram under ledning av professionella paleontologer, och de vetenskapliga ­tidskrifterna har strikta riktlinjer mot att använda sådant material som underlag i sina artiklar. Kontexten är lika viktig som benet. För att citera John ”Jack” Horner i boken ”Dinosaur lives” (1997): ”En dinosaurie utan sitt sammanhang är som en karaktär utan intrig. En karaktär som till på köpet lider av minnesförlust.” Dessutom befarar paleontologer att viktiga specimen kommer att hamna i privata lyxvillor, oåtkomliga för forskningen.

    När Donald Trump nu har tillkännagivit att han vill lätta på restriktionerna mot kommersiell exploatering av USA:s federala landområden, inklusive nationalparkerna, är sannolikheten stor att nya ­dörrar öppnas för icke-vetenskaplig fossilgrävning och att gamla förordningar såsom PRPA revideras. I förlängningen kan det också medföra att en redan ansträngd relation mellan amatörgrävare och paleontologer förvärras. Dinosauriefossil ligger inte bara inbäddade i marken utan också i det politiska och ekonomiska landskapet, inte minst i Trumps USA.

    Annons

    1997 gick den fossilerade tyrannosaurusen Sue under klubban för 8,36 miljoner dollar.

    Foto: Vlad Ghiea/IBL Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X