Annons

Inrätta kritikertjänster på svenska bibliotek

Den fria pressen är inte längre en tillräcklig plattform för litteraturkritiken. Magnus William-Olsson om varför public service-kritiker behövs och hur en sådan lösning kan se ut.

Under strecket
Publicerad

”I ett samhälle som vet sig behöva litteratur måste det också finnas människor som kan ägna sig åt att läsa noga innan de tar till orda om verket, annars blir förstås samtalet om det ogrundat”, skriver Magnus William-Olsson i sin debattartikel.

Foto: BERTIL ERICSON /TT Bild 1 av 1

”I ett samhälle som vet sig behöva litteratur måste det också finnas människor som kan ägna sig åt att läsa noga innan de tar till orda om verket, annars blir förstås samtalet om det ogrundat”, skriver Magnus William-Olsson i sin debattartikel.

Foto: BERTIL ERICSON /TT Bild 1 av 1
”I ett samhälle som vet sig behöva litteratur måste det också finnas människor som kan ägna sig åt att läsa noga innan de tar till orda om verket, annars blir förstås samtalet om det ogrundat”, skriver Magnus William-Olsson i sin debattartikel.
”I ett samhälle som vet sig behöva litteratur måste det också finnas människor som kan ägna sig åt att läsa noga innan de tar till orda om verket, annars blir förstås samtalet om det ogrundat”, skriver Magnus William-Olsson i sin debattartikel. Foto: BERTIL ERICSON /TT

Litteraturen ger som inget annat uttryck för människans komplexitet. Det samhälle som inte talar om litteratur (jag använde här litteraturen som metonymi för konsten i stort) förlorar kunskapen om vad allt en människa kan vara och vi reduceras till våra tillhörigheter och identiteter, blir till tecken för våra intressen och begär eller till ideologiska reflexer för varandra. Ingen journalistik, statistik eller filosofi, ingen medicinsk, sociologisk, ekonomisk, historisk eller annan vetenskap kan ersätta detta. I så mening är det offentliga samtalet kring litteratur en gemensam angelägenhet, bortom våra enskilda preferenser.

Annons
Annons
Annons