Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Revolution i Egypten Innan revolutionens rök hunnit lägga sig

En jättelik egyptisk flagga hissas på Befrielsetorget i Kairo.
En jättelik egyptisk flagga hissas på Befrielsetorget i Kairo. Foto: AMR NABIL/AP
(uppdaterad)

Revolution i Egypten

Författare
Genre
Sakprosa
Förlag
143 s. Leopard förlag

Även recension av Per Björklund: Arvet efter Mubarak. Egyptens kamp för frihet. 343 s. Verbal förlag

Omvälvningarna i arabvärlden har skett så snabbt att det emellanåt knappt gått att följa med. Färska rapporter har plötsligt överskuggats av nya händelser. Att sammanfatta och blicka framåt ter sig ytterst vanskligt, vilket inte hindrar att de första böckerna med sådana anspråk redan har dykt upp.

”Revolution i Egypten” är till omfånget ett blygsamt försök att spegla upproret mot president Mubarak och hans 30-åriga vanstyre. Fyra skribenter ger en del pusselbitar. SvD:s korrespondent Bitte Hammargren refererar det händelseförlopp som hon skildrat ingående i sina många artiklar under vintern. Mattias Gardell tar sig an Muslimska brödraskapet. Per Björklund berättar bland annat om tidigare konflikter på arbetsplatserna. Jan Hjärpe ger sig i kast med de övergripande sammanhangen.

En central aktör i utvecklingen lär Muslimska brödraskapet bli, även om organisationen hållit en påfallande låg profil i de direkta aktioner som ledde till regimens fall. Vad ett ökat inflytande för bröderna kan innebära är oklart, eftersom det finns betydande tolkningsutrymme, för att inte säga tvetydigheter, i hållningar och värderingar. Det föreligger också, som Gardell påpekar, olika uppfattningar bland anhängarna. Någon djupare skepsis tycks han dock inte hysa, utan verkar närmast se positivt på vad han uppfattar som en dominerande socialkonservatism i mittfåran.

Annons
X

Muslimska brödraskapet har genomgått en serie förvandlingar under de år som gått sedan Hassan al-Banna grundade rörelsen 1928, i avsikt att reformera islam och bekämpa den brittiska imperialismen. En källa till inspiration var den italienska fascismens totalitära moderniseringssträvanden. Efter det att Egypten hade uppnått självständighet radikaliserades brödraskapet ytterligare, till följd av Nassers försök att krossa den islamistiska oppositionen. Den samlande gestalten under denna tid, Sayyid Qutb, brukar betraktas som den moderna jihadismens andlige fader.

Gardells historieskrivning avviker från denna mer gängse. Så framstår Qutb i hans ögon främst som talesman för en islamisk befrielseteologi, baserad på principerna social rättvisa, jämlikhet och frihet. Dagens Muslimska brödraskap, som har övergetts av de mest extrema islamisterna, karakteriserar Gardell med begrepp som islamdemokrati och folkhemsislamism. Han understryker att de endast är avsedda att vara beskrivande, inte värderande.

Frilansjournalisten Per Björklund, som bland annat har medverkat i Arbetaren och Flamman, lyfter i sitt bidrag fram kampen mot sociala missförhållanden, något han rapporterat om innan han för ett par år sedan nekades inresa i Egypten.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En fördjupad bild av problematiken ger han i den just publicerade boken ”Arvet efter Mubarak”, till vilken Gardell har skrivit förord. Titeln fångar uppmärksamheten, men den är missvisande så till vida att stora delar av skildringen handlar om tiden före Mubarak.

    Björklund går tillbaka till slutet av 1800-talet och han drar dessutom in den israelisk-palestinska konflikten och dess långa förhistoria i sin framställning. Särskilt mycket med arvet efter den avgångne diktatorn har detta inte att göra, utan handlar mer om hur det Egypten uppstod som Mubarak fick överta när radikala islamister mördade hans företrädare, Anwar Sadat, för att denne hade slutit fred med Israel.

    Vad utfallet blir av arabernas revolter mot sina usla ledare går inte att förutsäga, ens på mycket kort sikt. I ”Revolution i Egypten” fogar Jan Hjärpe in några rader om händelserna i Libyen i sin analys och han slår fast att det får ses som omöjligt med en militär intervention – något som de protesterande i Libyen inte heller önskar. Gaddafi gjorde antagligen samma bedömning.

    Annons
    Annons
    X

    En jättelik egyptisk flagga hissas på Befrielsetorget i Kairo.

    Foto: AMR NABIL/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X