Johan Edman:Inget skapar debatt som meningslösa kravaller

Upplopp på Södermalm 1948 och i Husby 2013.
Upplopp på Södermalm 1948 och i Husby 2013. Foto: Stockholms stadsmuseum, Niclas Hammarström/TT

Ungdomskravaller tycks blossa upp med envis regelbundenhet, men sällan är det tydligt vad orosmakarna egentligen vill. Den tillsynes meningslösa destruktiviteten gör dem tacksamma att utnyttja som slagträn i den politiska debatten, visar en ny bok om upploppen i efterkrigstidens Stockholm.

Under strecket
Publicerad
Annons

Alldeles nyss hade vi andra problem. Vi hade terrorhotet, klimatförändringen och den provinsiellt formulerade flyktingkrisen (den svenska flyktingkrisen, inte den syriska eller afghanska). Men vi hade också inhemska problem som skjutningar och narkotikahandel. Och ungdomsoroligheter, flitigt uppmärksammade i nyheterna och den politiska debatten under senare år. Innan allt hamnade i den mediala coronaskuggan.

Den enda massivt uppslagna nyhet som har förmått träda fram ur denna skugga är de demonstrationer och kravaller som har följt på George Floyds tragiska död i samband det brutala polisingripandet i Minneapolis den 25 maj. Nu är paletten tillfälligtvis bredare då problem som strukturell rasism och polisbrutalitet diskuteras. Även demonstrationerna diskuteras, om än framför allt utifrån det fokus som vi har vant oss vid under våren – som ett smittskyddsproblem.

Annons
Annons
Annons