Annons

Markus Huss:Ingenting är originellt i Handkedebatten

Foto: Francois Mori / TT

Det var länge sedan det rasade en sådan kulturdebatt som det gjort om Peter Handkes Nobelpris. Vad säger det om svensk offentlighet? En hel del, om man får tro en tysk litteratursociologisk studie.

Under strecket
Publicerad

Debatten kring årets Nobelpristagare i litteratur Peter Handke har snabbt antagit närmast oöverskådliga proportioner. Vid sidan av fördömanden av bland andra Pen International och Srebrenicas mödrar har en lång rad litteraturkritiker och litteraturvetare, politiker och statschefer, Balkankännare, historiker och författare tagit ställning, ibland för men oftast emot Svenska Akademiens beslut. Min gissning är att åtminstone en handfull litteratursociologer för närvarande sitter och gnuggar händerna i förtjusning. Reaktionerna och debattinläggen kommer förhoppningsvis analyseras i detalj när stormen kring årets pris bedarrat. Här finns nämligen mycket kunskap att hämta om hur olika delar av offentligheten hanterar det faktum att en politiskt belastad författare tillerkänns ett av de tyngsta litterära priserna i världen. 

Fallet Handke innebär en möjlighet att skärskåda rådande uppfattningar om författares och litteraturens roll i samhället, särskilt spänningsförhållandet mellan författarens offentliga persona visavi hennes litterära verk. Ska litteraturen betraktas som en estetisk frizon på armlängds avstånd från politiska skeenden, eller har författaren i kraft av sitt verk och sin verkan i världen tvärtom ett etiskt, samhälleligt ansvar? Uppfattningar kring dylika samband är förstås inte gripna ur luften, utan historiskt traderade och ideologiskt laddade, oavsett hållning. Faktum är att argumentationslinjerna i den svenska debatten uppvisar påtagliga likheter med tidigare strider kring politiskt och ideologiskt skamfilade författarskap. 

Annons
Annons
Annons