Annons
Recension

Darra. Om SwedenborgIngen kunde måla upp helvetet som Swedenborg

Förutom Emanuel Swedenborg har Ernst Brunner i biografisk form skildrat Edith Södergran, Carl Michael Bellman, Karl XII och Jacob Johan Anckarström.
Förutom Emanuel Swedenborg har Ernst Brunner i biografisk form skildrat Edith Södergran, Carl Michael Bellman, Karl XII och Jacob Johan Anckarström. Foto: Caroline Andersson

Hos Ernst Brunner möter vi Swedenborg i helfigur. Hans bastanta och lärda verk över 1700-tals forskaren, andeskådaren och mystikern lär bli oundgänglig. Men boken hade vunnit på stringens, skriver Dick Harrison

Publicerad

Nästan alla har hört talas om Emanuel Swedenborg, men det tillhör inte allmänbildningen att kunna redogöra för hans liv och verk. Det de flesta fått veta om honom är att han var en galenpanna som trodde sig kunna tala med änglar och andar, besöka döda personer i helvetet och klärvoajant skåda stadsbränder i fjärran. Han är en av de kända frihetstida svenskar som vi har svårast att vara stolta över. Vi skryter hellre om Polhem, Linné och Celsius än om Swedenborg. Samtidigt kommer man inte runt honom om man vill förstå 1700-talet.

I Ernst Brunners biografi ”Darra. Om Swedenborg” möter vi Swedenborg i helfigur, och inte bara det: in på scenen träder hans släkt, de miljöer han rör sig i, de tankar han gör till sina. Allt broderas ut till en rik lärdomsväv som inom överskådlig tid lär bli oundgänglig för envar som vill komma den intellektuelle särlingen närmare. Det är en hisnande resa från stormaktstidens prästerliga värld – Emanuels far var den kände biskopen Jesper Swedberg – via mekanik och naturvetenskap (Emanuel tillhörde den europeiska eliten inom detta fält) till de vittsyftande andliga utflykter som kännetecknade biografiobjektet från mitten av 1740-talet. Swedenborg rör sig kors och tvärs genom Europa, förkovrar sig, stiftar bekantskaper, utvecklar en högst personlig andlig medvetenhet och blir på ålderns höst en berömd och omstridd gestalt.

Porträtt av Emanuel Swedenborg vid 75 års ålder hållande manuskriptet av ”Apocalypsis Revelata” (Uppenbarelseboken avslöjad) från 1766. Målningen är av Per Kraft och finns i Statens porträttsamling på Gripsholms slott.

Foto: Nationalmuseum Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons