Annons
X
Annons
X

Ingen bubbla i sikte enligt KI

Hon tillträdde jobbet som prognoschef för Konjunkturinstitutet för ett knappt år sedan. Sedan dess har Kerstin Hallsten blivit allt mer varm i kläderna och tycker till och med att medieuppvaktningen är rolig. Men hon tror inte att hon skulle vinna på att framträda som makroekonomins Anna Anka.

Hon kom från Riksbanken och hoppades vid tillträdet att få chansen att vidga sina kunskaper inom många samhällsområden. Konjunkturinstitutets rapporter och barometrar hör till de mest respekterade i branschen och spänner över många fält.

–Jag funderar på hur vi ska paketera våra rapporter så att vi når ut på bästa sätt. Kanske ska vi fortlöpande lägga ut mindre delstudier på nätet, säger Kerstin Hallsten.

Hon jämför med sin tidigare arbetsgivare Riksbanken.

Annons
X

–För oss båda är det viktigaste att analysen kommer ut, inte att vi profilerar oss personligen.

Men hur bra är analysen? Visar inte den ekonomiska krisen att ekonomernas modeller inte håller och hur mycket vetenskap är nationalekonomin?

Den finansiella härdsmältan som tog alla med överraskning hösten 2008 och den följande lågkonjunkturen har öppnat för frän kritik mot världens ekonomer.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –Visst kan vi lära oss av krisen och ta med fler finansiella faktorer i våra modeller. Men ingen kris är den andra lik. Man ska inte tro att man kan hitta en modell som löser alla problem.

    Kerstin Hallsten blir en aning upprörd över den svepande kritiken mot modeller och mot nationalekonomer.

    –Ingen som håller på med modeller tror att den kan förklara allt. Det är snarare de som inte håller på med modeller som tror det.

    –Det är inte alls värdelöst med modeller. Det är tack vare dem som Riksbanken kunde agera snabbt när krisen blev akut hösten 2008.

    –Jag blir irriterad när man påstår att modeller och prognoser är värdelösa. Använd modellerna intelligent. Vi ska använda de hjälpmedel vi har när vi blickar framåt. För vad är alternativet? frågar Kerstin Hallsten retoriskt.

    Ibland känner hon till och med att medierna vill ha vissa bestämda svar. Eller att de försöker att skapa konflikter.

    –Då kan jag känna att svaret jag lämnar uppfattas som ospännande när jag väger för och emot. Men jag tror inte att jag eller Konjunkturinstitutet skulle tjäna på att jag framträdde som makroekonomins Anna Anka även om man till att börja med skulle få stor uppmärksamhet.

    Hur blir 2010? Strax före jul kom Konjunkturinstitutet med årets sista konjunkturrapport.

    Återhämtningen i ekonomin fortsätter. Det blir en långsam uppgång men tillväxten hamnar på plus till skillnad mot 2009 som innebar ett historiskt fall (–4,4 procent).

    –Sysselsättningen fortsätter att falla även om det inte blir så mycket som vi trodde tidigare. Vid årsskiftet 2010/2011 planar fallet ut.

    –Inflationen blir låg och sammantaget rullar hjulen långsamt igång i svensk ekonomi, säger Kerstin Hallsten.

    Eftersom resursutnyttjandet är lågt liksom inflationen är det ingen brådska att höja styrräntan. Konjunkturinstitutet tror att Riksbanken börjar höja den nuvarande rekordlåga styrräntan på 0,25 procent i september 2010. Sedan höjs räntan gradvis för att ligga på 1,75 procent vid slutet av 2011.

    Det är ingen brant höjning och räntan kommer således (och det gäller naturligtvis rörliga boräntor) att ligga lågt ett bra tag till.

    Hon delar Riksbankens åsikt att styrräntan är ett alldeles för trubbigt vapen för att styra en (liten) del av samhällsekonomin, exempelvis fastighetsmarknaden.

    –När vi har mycket lediga resurser – som vi har nu – är det rimligt att penningpolitiken är expansiv.

    Precis som Riksbanken menar hon att andra får ta ansvar för en eventuell prisbubbla på fastighetsmarknaden. Banker, politiker och Finansinspektion kan strama åt.

    Kerstin Hallsten är långtifrån säker på att vi har en bubbla på bostadsmarknaden. Hon pekar på slopad fastighetsskatt som en faktor som höjt prisnivån.

    –Folk kanske vill satsa på bostäder och då stiger priserna eftersom efterfrågan ökar.

    Som ekonom finner hon det naturligt att en marknad med ett för litet utbud pressar upp priserna.

    Vilka risker finns det i ekonomin 2010? Vilka händelser kan stoppa återhämtningen?

    Kerstin Hallsten nämner tre risker:

    1. Finanskrisen blossar upp igen, vi får en fas två. Den här gången har inte världens regeringar lika mycket resurser att satsa – det mesta har gått åt till fas ett i finanskrisen.
    2. Högre oljepriser kan fördröja återhämtningen.
    3. Stora underskott i offentliga finanserna. Det är en följd av alla staters gigantiska stimulansåtgärder och kan pressa upp räntorna vilket kan skapa problem för en del länder.

    Huvudscenariot är dock en långsam återhämtning. Men det tar till 2014 innan vi är ute ur lågkonjunkturen, tror Konjunkturinstitutet.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X